Sigrid Storrådas tid

Tyra erbjuds kvanne av Olav Tryggvason Tyra, dotter till Harald Blåtand och, enligt min uppfattning, Gunhild från England, beskrivs i sagan som ganska labil. När hon giftes bort med Styrbjörn Olofsson från Sverige var hennes yngre syster Gunhild nog redan för länge sedan gift med Pallig i England. Det blev ett kort äktenskap mellan Tyra och Styrbjörn. Styrbjörn föll på Fyrisvallarna 985. Kort före eller kort efter föddes deras son. Läs i andra inlägg om varför han inte kan vara Torgils Sprakalägg. Han hette dock också Torgils, men kallades Toste och ledde tåget mot England 1006. Inte långt efteråt var även Tyras far Harald Blåskägg död, och Sven Tveskägg den som kunde gifta bort henne. I sagan beskrivs det som om detta först skedde ca 12 år senare, bara något år före slaget vid Svolder år 1000. Då ska hon ha gifts ihop med Boleslaw av Polen, men matstrejkat och räddats av sin fosterfar Ossur, som förde henne direkt till Olav Tryggvason. Jag håller dessa uppgifter för felaktiga. Den end

Det här är en sammanfattning av de tidigare inläggen om Gyda Håkonsdotter. Håkon Eriksson Jarl var son till Erik Ladejarl och Gyda Svensdotter (Tveskägg). Namnet Gyda förekom tidigare inte i den danska kungaätten. Det påstås att Harald Blåtand var gift med Styrbjörns syster Gyda, men jag tror att det är fel och att det rör sig om hans mor Gyda Tostesdotter, änka efter kung Olof. På sätt och vis var hon under ett par år styvmor till den vuxne Sven Tveskägg. Under denna tid verkar Harald Blåtand ha accepterat Sven Tveskägg som sin tronföljare. Sven bör ha varit delaktig i planerna att slå Erik Segersäll vid Fyrisvallarna, för Erik gjorde honom senare ansvarig för dessa och slog tillbaka i slutet av sitt liv. Denna försoning mellan far och son kan mycket väl ha varit Gydas förtjänst. Hon kunde visa Harald Blåtand, med Styrbjörn som exempel, hur illa det är för en naturlig tronföljare att bli utesluten från makten. Av den anledningen kan Sven ha varit särskilt motiverad att ge sin äldsta d

Wilhelm Wetlesen: Einar Tambarskjelve ställer om med begravningen av kung Magnus Frans-Arne H. Stylegar skriver i det här inlägget om hur Einar Tambarskjelve hävdade sig som den siste Ladejarlen och krävde att få Håkon Jarls nergrävda guld. Einar var gift med Bergljot, helsyster till Sven Jarl och halvsyster till Erik Jarl. 1029/1030 drunknade Håkon Eriksson Jarl, som utnämnts till regent av Norge och gift sig med Kung Knuts systerdotter Gunhild av Venden på väg hem från bröllopet tycks det. Enligt historieböckerna dog därmed Ladejarlarnas ätt ut på svärdssidan. Men det är inte riktigt sant, enligt vad jag kan se. Efter slaget vid Svolder år 1000 delade segerherrarna upp Norge. Erik Jarl fick vissa områden. Sven Tveskägg tog Viken och även Olof Skötkonung fick ett par delar av Norge. Sven Jarl var tydligen inte med vid slaget vid Svolder, men han fick överta Olof Skötkonungs bitar mot skattskyldighet. Han gifte sig även med Holmfrid, Olofs syster. När Sven Tveskägg dog blev h

Wye Bridge, Hereford, Foto: David Merrett Ralf/Raoul av Mantes, Earl of Hereford, byggde i sin ungdom under 1040-talet ett fint slott i det nya jarlsdömet Hereford, vilket var färdigt ca 1050, och till vilket han hemförde sin hustru Gyda, som ska ha varit släkt med Godwin Jarl. Ralf kallades "den blyge", vilket var en förolämpning. Gyda och Ralf fick en son som hette Harold ca 1050/57 och som uppfostrades av drottning Edit, kung Edwards barnlösa drottning, som var dotter till Godwin. Man tror att hennes bror, Harold, som senare blev kung, kan ha varit dopfadder till pojken och att han därför hette Harold. Slottet förstördes f ö redan 1055 och två år senare var jarlen död. Han blev inte 40 år gammal. När vi då letar efter Gyda, måste hon alltså inte ha någon Harald i släkten. En möjlighet är dock att uppgiften om namnet Gyda är fel, och att det rör sig om en okänd Godwinsdotter. Gyda Torgilsdotter var alltså gift med Godwin Jarl och hon bör inte ha haft någon okänd dot

Hednatemplet i Uppsala, som det föreställs på en bild ur Olaus Magnus bok, ca 500 år efter dess förstörelse och för ca 500 år sedan Det kan väl hända att jag är partisk för Västergötland, men jag har faktiskt försökt leta efter sanningen i min forskning. Och visst finns det runstenar i Uppland (främst från 1000-talet), blotningen i Uppsala företogs under denna tid (900- och 1000-talet) och Sigtuna var en framstående stad, där mynt slogs under delar av denna tid. Men förutom med I(ng)var/Sigtryggfamiljen i Närke/Uppland/Östergötland ser jag ingen interaktion mellan den svenska kungafamiljen (så småningom nästan identisk med Sigrids klan) och deras kontakter i Norge och Danmark gentemot upplänningar. Den här skrivbordsforskningen är fascinerande. När jag letar efter något på internet dyker det upp de mest intressanta avhandlingar, delvis om helt andra områden, och så går det vidare. Den ena personen leder till den andra, och till stor hjälp är namngivningsreglerna. Men Uppland lys

Foto: Hjart, Vikingacentrum Ribe Torkel Höge (ca 969 - 1039) var son till Strut-Harald av den östdanska kungaätten. Hans äldre bror kallas Sigvalde i sagorna och han var jarl av Själland. När Sigvalde dog gick jarlsämbetet till Hvidefamiljen från Fyn, vilket innebar att Torkel och kung Sven Tveskägg inte längre drog jämnt. Men med kung Knut hade Torkel till en början inget otalt. Han föll visserligen i onåd på gamla dagar, men Knut och han redde upp problemet före Torkels död. Torkel Haraldsson ska ha gift sig med en dotter eller en närstående kvinna till kung Ethelred av England ca 1012. Han kan ha varit gift ytterligare en gång. Gissningsvis föddes sonen Harald Torkjellson ca 1013. Han gifte sig med Gunhild av Venden när hon blev änka efter Håkon Eriksson Jarls död. Det var ca 1031. Gunhild var systerdotter till Knut den store. Hennes mor var troligen en dotter (Tyra?) till Gunhild av Polen och Sven Tveskägg, och hennes far obodritfursten Mstislaw. Harald Torkjellson fick söner

  Jomsvikingarnas saga skrevs enligt Wikipedia på Island kring år 1200 (hur som helst långt efteråt) och används som källa i historisk forskning. Som alla andra källor ska den tas med flera nypor salt. Alla källor har en agenda. Adam av Bremen beskriver personer döpta av engelska biskopar som "hedningar". Sagorna presenterar ofelbara hjältar och elaka fiender, och samtliga berättelser beskriver mäktiga kvinnor överdrivet negativt. Familjen Hvide har sitt ursprung i Palnertokeätten från Fyn, som stod på Sven Tveskäggs sida mot Harald Blåskägg. Blåskägg tog jarlsämbetet och landet från familjen, men Tveskägg gav dem istället efter Haralds och "Sigvaldes" död Själland, som egentligen tillhörde det östdanska kungasläktet. Skåne hade Strut-Haralds efterkommande redan förlorat efter Tokes fall vid Fyris. Då hade Blåskägg gett Skåne till mågen Torgils Sprakalägg. Torkel Höge, Sigvaldes bror, bröt då med Sven Tveskägg. I Jomsvikingsagan beskrivs Sven Tveskägg r

Om den svenske kungen Anund Jakob påstås det att han brände ner missdådares hus. Det har jag lite svårt att tro. Jag har fått intrycket att han var en ganska fredlig och pragmatisk typ, som försökte balansera och få ett "lagom" tillstånd. Inrikespolitiskt hade han brorsan Emund som blotade och höll hedningarna i Uppland på gott humör, medan han själv byggde kyrkor i Västergötland. Utrikespolitiskt stödde han helst den granne som var i underläge. Men det talas om korståg till Finland, som han ska ha varit med på, och där eventuellt ha fallit 1050, eller blivit förgiftad av dåligt dricksvatten. Kanske blev han blind på kuppen, som ryska källor antyder. Jag kan tänka mig att han var ungefär i samma sits som Harald Blåtand 100 år tidigare. Han hade fått en frist för att inte provocera hedningarna, men den började rinna ut. Kyrkan hade inte lika stark ställning i Sverige som i Danmark, men den började bli jobbig... Anund Jakob ville absolut inte ställa de svenska hedningarn

Jörlunde kyrka i Danmark som grundades av Skjalm Hvide Håhåhjaja. Släkten Hvide är mycket förvirrande, men jag är övertygad om att den bygger på Palnertokesläkten. De förlorade Fyn p g a bråket med Harald Blåtand, men Sven Tveskägg gav dem Själland istället, som han tog från Strut-Haralds efterkommande, vilket innebar att Torkel Höge gick på distans till Sven. Åke Tokesson gifte sig som bekant med änkan Torgunna Vesetesdotter. Jag tror att hon hade varit gift med jarlssonen Torgils Ottarsson från Västergötland och med honom fått Ingeborg Torkelsdotter, som senare gifte sig med hennes och Åkes son Vagn, d v s de var halvsyskon. För att dölja detta makel skrevs en otrovärdig historia om underbarnet Vagn ihop. I sagan är Ingeborg dotter till en Torkjell Lejra från Norge. Åke borde enligt namngivningsreglerna även ha haft en dotter vid namn Ålov och en son vid namn Toke. Jag tror att det var denne Toke som kallades Toke Trylle (Troll) och var far till Skjalm. Skjalm betyder, så vit

  Det var först med ankomsten av kristendomen som skillnaden blev tydlig. Ett giftermål uthandlades tidigare helt enkelt av släkten och firades med en fest. Möjligen fanns det ritualer för ett hedniskt bröllop, men det framkommer inte. När Sven Tveskägg och Sigvalde gifte sig med de polska prinsessorna var de beslöjade, men det kan ha varit en slavisk sed. Även ett uttalat frillobröllop firades, som när Erik Segersäll gifte sig med Aud Håkonsdotter (Ladejarl). I det här fallet rörde det sig om att Erik dels ville kränka Sigrid, dels få en överenskommelse med Håkon (han skulle döda Eriks svärson Åke på bröllopet - se historien om den äldsta dotterns äktenskap och kungaparets separation), fast utan att stöta sig alltför mycket med Sigrids mäktiga släkt. Men oftast är frilloskapet i källorna troligen en kyrklig efterkonstruktion. Olof Skötkonung gifte sig först med Edla och därefter med Estrid. Det var otänkbart för biskopen att hans biktbarn Estrid skulle bli en sorts andrafru efter e

  Olav Kyrre av Norge ska ha varit en mycket fredsälskande kung och undra på det. Han var kung 1067 - 1093, de två första åren tillsammans med sin bror Magnus. Svenskarna hade annat att göra än att kriga, och i Danmark var 1076 - 1080 Olovs halvbror Harald Hen och 1080 - 1086 hans halvbror Knut den helige kung. Dessutom var han gift med Ingrid Svensdotter, sin halvbrors halvsyster. Ingrids mamma var troligen dotter till Guttorm Sigurdsson, Harald Hårdrådes syster, vilket hennes (Ingrids) och syskonens namn (Ingrid, Guttorm och Sigurd) tyder på. Så här var det. Tora Torbergsdotter av den förnäma Giskeätten, som skälls för att vara giftmörderska - hon ska förgiftat sin föregångare Gyda med svamp -, vilket jag betvivlar, blev kring 1040 sambo med Sven Estridsson och, som jag ser det, mor till Knut Magnus, Ragnhild och Knut den helige. Knut Magnus dog som tonåring, Ragnhild gifte sig med Sven Aslaksson på Sola som på mödernet härstammade från Sigrid Storråda via Holmfrid Eriksdott

  Bild: Silar Jag har tidigare resonerat mig fram till att Ulf Galiciefararen, gift med Bodil Håkonsdotter, var samma person som Bonde Stallare av England och far till Torgils Ulfsson Fagerskinna och Tord Ulfsson Bonde, samt en frilla till kung Edward Bekännaren.  Men namnet Tord måste överhuvudtaget inte vara någon variant på Torgils. Ibland tänker jag inte på den stora förslitningen av kvinnor under denna tid. Väldigt många unga flickor dog i sin första barnsäng. Några få, som drottning Gunhild (kungamodern) och Sigrid Storråda, födde en hel drös av ungar och levde till (för den tiden) hög ålder. Men många fler dog unga. I England fanns det under denna tid i varje fall två mäktiga män som hette Thored i de engelska källorna. Den ene hade två döttrar. Det är mycket möjligt att den stackars Bodil dog när Torgils Fagerskinna föddes och att Ulf Bonde då gifte sig med en Tordsdotter, som blev mor till Tord Bonde. Det är också möjligt att den här frillan till Edward (Jedvard

  Valdemar den stor döps på gamla dagar - målning av Viktor Mikhailovich Vasnetsov Vi börjar med Håkon Sigurdsson Jarl (Ladejarl). Under Blodyxsönernas tid intrigerade han mot dem tillsammans med småkungarna i Viken. Dessa var Gudröd (farfar till Olav den helige) och Tryggve (far till Olav Tryggvason) och mötesplatsen var i norska Upplanden. Eftersom kung Tryggve var gift med Astrid Eriksdotter från Ovrestad, kan man lugnt utgå ifrån att det var på uppländska Ovrestad de träffades. Vid denna tid fick även Håkon en utomäktenskaplig son som hette Erik, vilket tyder på att modern till barnet på något sätt var släkt med Erik på Ovrestad, för Erik var ett relativt ovanligt namn i Norge. Däremot gick ju alla namn flera varv i släkten, så Astrids far måste inte vara Erik Jarls morfar. När Blodyxsönerna fick höra talas om mötet mellan Håkon, Gudröd och Tryggve, så dödade de småkungarna i Viken. Håkon Jarl kunde sätta sig i säkerhet. Gissningsvis dödades även Erik på Ovrestad, men det

Olav Tryggvason kröns till kung - målning av Peter Nicolai Arbo Man kan väl lugnt utgå från att allt som skrevs om Olav Tryggvason inte stämde. Frågan är förstås vad som är helt ihopljuget och vad som stämmer ungefär. Detaljerna om hur den elaka drottning Gunhild förföljde den stackars Astrid och hennes bebis anses vara en variant på Herodes och Jesusbarnet. Många ifrågasätter också släktskapet med Harald Hårfagre, som Olav Tryggvason och hans (typ) syssling Olav Haraldsson den Helige, påstod att de hade. Släkttavlor kan förfalskas. Så här tror jag att det kan ha varit: Kung Harald Gråfäll och hans familj kan mycket väl ha visat ett obehagligt intresse för Olav Tryggvason när de upptäckte att Astrids bebis var en pojke. Söner hade på vikingatiden en tendens att i vuxen ålder vilja hämnas sina mördade fäder. Astrids fosterfar Torolv Luseskägg Torgilsson förde den unga änkan med dottern Ingeborg och sonen Olav, samt sin egen son Torgils, till släkten i Västergötland. Den regerand

  Kyrkan ställde ibland höga krav på kungarna att införa kristendomen, men den var också pragmatisk. Till exempel övertog den gärna heliga platser och helgdagar och förlade sina kyrkor och fester dit. Med brutalt våld uppnådde man sällan rätt inställning hos människorna. Redan på kung Gorms tid insåg man att det hade varit en miss att knäcka kung Gnupa av Danmark. Kyrkan och den kristne grannen i söder, kung Henrik Fågelfångaren, hade intresse av stabilitet hos grannarna. Det var tillräckligt ansträngande med slaverna som var uppdelade i oräkneliga stammar och som den ena dagen krigade mot varandra och den nästa slog sig ihop mot en gemensam fiende. När nu kung Gorm kom seglande från England med sin familj för att återförena det tudelade Danmark uppskattade kyrkan och kung Henrik att han var döpt, men det behövde inte nödvändigtvis det danska folket veta. Han fick några år på sig för att visa resultat och när målet under Harald Blåtands tid fortfarande inte var uppnått fick ma

Det ska ju ingen säga att just den Torgils längst till höger på bilden (av Lorenz Frølich) - Torkel höge - blev bortglömd, men det blev däremot hans morfar. Teorierna på den här bloggen bygger på existensen av flera mer eller mindre kända eller inordnade personer, som jag har kompletterat med hjälp av Peter Lawaetz´ namngivningsregler och i en del fall av pseudonymen Magnus Minneskölds (MM) tankar om Sigrid Storrådas släkt. Teserna förklaras utförligt på flera andra håll i bloggen. Den förste Torgils är Torgils Haraldsson, dokumenterad son till Harald Hårfagre och Gyda Eriksdotter. Förr trodde man att han blev kung på Irland, men den åsikten är inaktuell. Han är helt enkelt försvunnen i historiska källor. MM ser honom som den som grundade Sigrid Storrådas ätt och jag håller med och har även kompletterat stamtavlan. I princip alla Torgils och Gyda som förekommer i källorna har honom som stamfader. Den andre Torgils har helt fallit bort ur källorna. Det rör sig om Torgils Ottars

Ellisiv och hennes systrar, Ellisiv är näst längst fram Ellisiv var dotter till Jaroslav av Kiev och kungadottern Ingegerd Olofsdotter från Sverige och född ca 1025. De andra systrarna var Anne, gift med Henrik I av Frankrike, Anastasia, gift med Andreas I av Ungern och Agatha, gift med Edvard Aetheling. När Harald Hårdråde kom tillbaka från Bysans, rik som ett troll, friade han till Ellisiv och gifte sig med henne. Därefter återvände han med sin brud 1045 till Norge och köpte på vägen Anund Jakobs och Sven Estridssons sympatier, innan han fortsatte att muta alla norrmän han kom åt och att dräpa de omutliga. Ungefär så... Hur som helst vågade inte brorsonen kung Magnus vägra honom delat regentskap. Men inom ett år hade Magnus ramlat av hästen och nu var Harald ensam kung. Och vilken kung, sen. Det blev hårda bud i Norge de närmaste åren. Ellisiv fick två döttrar, Maria (den första norskan som fick det namnet) och Ingegerd (uppkallad efter mormor Ingegerd). Av någon orsak födde

Giske 1000 år efter Tora Tora Torbergsdotter kom från en mäktig familj i Giske. Hennes föräldrar var Torberg Arnesson och Ragnhild Erlingsdotter (dotter till Erling Skjalgsson) och hon var brorsdotter till Kalv och Finn Arnesson. Hon var född 1025. Det påstås att hon först var fru/frilla till Harald Hårdråde mellan 1048 och 1066 och därefter till antingen Sven Estridsson eller Håkan Röde. Men jag har tittat på Svens barns namn och kommit fram till något annat. Sven Estridsson var först gift med Gyda Svensdotter och enligt min åsikt med Gyda Emundsdotter från Västergötland (se andra inlägg), där han levde under 1030-talet. Men ca 1040 föddes barn till Sven, som hade norska namn (Ragnhild och Knut Magnus). Och Tora var då i precis rätt ålder. Det kan ha varit viktigt för Toras släkt att komma överens med Sven Estridsson, som egentligen hade tänkt bli kung av Norge, via Gyda Svensdotter. Kanske var det ett försök att utmanövrera den dåvarande norske kungen Magnus. Det påstås att To

Einar Eindrideson Tambarskjelve i unga dagar - bild av Christian Krohg Einar Tambarskjelve var Norges bästa bågskytt och en mäktig man. Efter Sven Jarls död 1016 tillbringade han ett par år i Sverige, men återvände sedan och försonade sig med den nye kungen Olav Haraldsson. Han var gift med Håkon Jarls dotter Bergljot. Efter svågern Sven Jarls död blev han så småningom norra Norges mäktigaste man och tog upp ladejarlarnas mantel. Erik Jarl och hans son Håkon hade ju lämnat Norge och gjort karriär i England under Knut. Varför Sverker Karl Svensson blev en sådan doldis är svårt att säga (se inlägg även om Kung Kol), men jag tror att den siste, okände ladejarlssonen blev utmanövrerad av Einar efter faderns död. Å andra sidan led han inte direkt någon nöd i Sverige och grundlade en ny kungaätt (se inlägg som sagt). Vi har nu kommit fram till år 1035 och Einar är en mogen man med stor makt. Tillsammans med biskop Grimkjell har han spridit ryktet om att Olav Haraldsson, den impopuläre