Tyra Haraldsdotter och hennes män

Tyra erbjuds kvanne av Olav Tryggvason

Tyra, dotter till Harald Blåtand och, enligt min uppfattning, Gunhild från England, beskrivs i sagan som ganska labil. När hon giftes bort med Styrbjörn Olofsson från Sverige var hennes yngre syster Gunhild nog redan för länge sedan gift med Pallig i England. Det blev ett kort äktenskap mellan Tyra och Styrbjörn. Styrbjörn föll på Fyrisvallarna 985. Kort före eller kort efter föddes deras son. Läs i andra inlägg om varför han inte kan vara Torgils Sprakalägg. Han hette dock också Torgils, men kallades Toste och ledde tåget mot England 1006.

Inte långt efteråt var även Tyras far Harald Blåskägg död, och Sven Tveskägg den som kunde gifta bort henne. I sagan beskrivs det som om detta först skedde ca 12 år senare, bara något år före slaget vid Svolder år 1000. Då ska hon ha gifts ihop med Boleslaw av Polen, men matstrejkat och räddats av sin fosterfar Ossur, som förde henne direkt till Olav Tryggvason. Jag håller dessa uppgifter för felaktiga. Den enda tid som Boleslaw möjligtvis hade kunnat gifta sig med Tyra var när hon precis blivit änka, för vid den tiden hade han väldigt stor otur med sina fruar (eller rättare sagt med sina svärfäder), innan han äntligen hittade den rätta. Det är möjligt att Sven försökte koppla ihop Tyra med Boleslaw, men att ingen av dem var särskilt intresserad. Det hade också varit logiskt. Varför vänta tills Tyra blev medelålders med att gifta bort henne?

I varje fall saknas det många år av Tyras liv innan hon dyker upp i berättelsen år 1000.

När jag forskade om helt andra saker hittade jag en uppgift om att hon skulle ha varit gift i Normandiet och där haft en son som hette Toustain. Men det verkar inte stämma. Men var höll Tyra hus under dessa år? Först tänkte jag att Normandiet skulle kunna vara en möjlighet. Det fanns nog fortfarande en del kontakter och levande släktband mellan danskarna och normannerna. Man ska tänka på att en dotter till Harald Blåtand måste ha varit mycket värdefull på äktenskapsmarknaden, hur labil hon än kan ha varit. Sven skulle ha varit dum som inte använt sig av henne. Han kan inte heller bara ha gift bort henne med någon obetydlig lantjunker. Skandinavien går bort, England och Polen också, för jag kan inte tänka mig att Tyra i så fall inte skulle ha nämnts någonstans. Därför letade jag efter spår i Normandiet. Det verkar ibland finnas vattentäta skott mellan forskning på olika språk, så det kunde ju vara en möjlighet, men nej, det verkar inte så. Då återstod bara Obodriterna.

Källorna om obodriterna är jämförelsevis rätt så sparsamma, trots att familjen, som kallades nakonider, tidigt var kristen och uppfostrade sina döttrar i kloster. Mellan obodriterna och danskarna fanns det täta band. Harald Blåtand var gift med Tova, Mistislavs dotter, men jag tror att hon dog i början av 980-talet, och att han då gifte sig med Gyda Tostesdotter, Styrbjörns mor och änkedrottning av Sverige. När Sven Tveskägg blev kung bör det ha varit i hans intresse att återigen knyta obodriterna till sig. Han hade redan förbundit sig med polanerna genom att gifta sig med Gunhild av Polen. Så varför skulle han inte gifta bort Tyra med Mistislav? Denne dog någon gång kring 995. Det passar precis. Jag har frågat mig vad sagan har fått uppgifterna ifrån att Olav Tryggvason år 1000 åkte åt det hållet för att hämta Tyras hemgift (från Boleslaw enligt uppgift), då ett eventuellt (i polska källor okänt) giftermål helt enkelt måste ligga långt tillbaka. Och dessutom: Varför det var så viktigt för Olof Skötkonung att gifta sig med Estrid av Obodriterna vid samma tid, fast han redan var gift med Edla, och då obodriterna inte tycks ha gjort någon större insats vid slaget vid Svolder?

Om Tyra nyligen blivit änka efter Mistislav förklarar det varför sagan tar upp hämtningen av hennes hemgift som en orsak till att Olav Tryggvason seglade förbi Svolder just då. Det förklarar också varför Olof Skötkonung nödvändigtvis ville gifta sig med Estrid så akut att han inte kunde vänta tills biskopen kom hem och kunde döpa honom. Det gällde ju att förhindra att Olav Tryggvason fick obodriterna på sin sida. Polen var i varje fall inte emot Olav och för Sven, eftersom Boleslaw för förb-d på Sven Tveskägg för att han skilt sig från hans syster Gunhild för att kunna gifta sig med Sigrid Storråda.

Slaget vid Svolder handlade, som jag skrivit i andra inlägg, om Danmarks framtid. Nu när Tyra var änka hade både hon och Olav Tryggvason ett stort intresse av ett äktenskap vid denna tidpunkt. Tyras son Toste skulle insättas som tronarvinge (han var bara halvvuxen år 1000) och därmed skulle Olavs, Tyras och Tostes anspråk mycket väl kunna smälla högre än Sven Tveskäggs.

För att rekapitulera: Erik Segersäll hade gjort Sven medansvarig för angreppet på honom vid Fyrisvallarna och jagat honom ur Danmark. 995 dog Erik. Sven återkom, men Olof Skötkonung lyckades jaga ut honom igen. Vid denna tid var Sven försvagad. Han hade förlorat många kämpar i Friesland, men på lång sikt skulle det bli svårt för Olof att hålla Danmark, förutom att han inte kunde förvänta sig att bli vald av danskarna. De skulle hellre ha en dansk kungason, Sven, än en svensk kung, Olof. Men Sven var ju bara till hälften kunglig. Tyra var blåblodig rakt igenom och hennes son med kungasonen Styrbjörn, Toste, kunde verkligen ställa anspråk på tronen. Om han nu fick stöd av Olav Tryggvason, så kunde danskarna få för sig att välja konstellationen Olav-Tyra-Toste istället för Olof-Sven-Sigrid. Dessutom var ladejarlarna Erik och Sven angelägna om att bli av med Olav. Olav hade möjligen polanerna på sin sida. Obodriterna deltog möjligtvis på den andra sidan.

Alltså, vid ungefär samma tid som Sven gifte sig med Sigrid för att få Danmark tillbaka av Olof av Sverige, så gifte sig Tyra med Olav av Norge.

Vi vet hur det gick. Olav föll vid Svolder. Tyra ska ha svultit ihjäl sig efter makens död och även den gemensamme lille sonen Tryggve ska ha dött. Allt var förlorat. Toste skulle inte kunna bli kung.

Sven verkar ha förlåtit Toste för hans eventuella roll i intrigen och gjort honom till ledare för tåget mot England år 1006, men sedan försvinner han ur källorna. Kanske föll han. Kanske blev han så illa skadad att han därefter inte gjorde något större väsen av sig. Vem vet?