Sigrid Storrådas tid

Vikingatidens drottningar - på bilden Ellisiv av Kiev/Norge - kunde vara avgörande för om en kung fick makten. Ellisiv av Kiev, dotter till Jaroslav den store och Ingegerd Olofsdotter (Skötkonung), hörde till den kategori som gav en tveksam kung mer status. Harald Hårdråde av Norge kunde behöva lite mer kunglighet i familjen. Å andra sidan hade Harald så mycket silver och våldspotential att han nog hade kunnat bli kung utan Ellisiv. Men det fanns kvinnor som förkroppsligade kungamakten, även om de inte kunde bli regenter. Utan Tyra Haraldsdotter av östra Danmark (Själland och Skåne) hade en västdansk kung (Gorm och därefter sonen Harald) aldrig kunnat återförena det splittrade landet. Tyras sonson Sven Tveskägg jagades på 990-talet bort från Danmark, först av Erik Segersäll av Sverige och sedan av dennes son Olof, men på lång sikt hade de inte kunnat hålla Danmark. Istället bildade Olof Skötkonung en allians med Sven Tveskägg. Giftemålet med änkedrottning Sigrid Storråda, Olofs mor, va

    Harald Hårfagre och hans far Den "nyare historien" börjar med att kung Harald Hårfagre av Norge tröttnade på att det hängde en massa sjörövare, d v s främmande vikingar av låg börd (?) på Orkneyöarna och störde trafiken mellan de brittiska öarna och Norge. Han gav då Ragnvald Jarl av Möre öarna. Så långt, så gott. Dennes son Torf-Einar Ragnvaldsson blev t ex känd för att han kom på att torv var brännbart. Tja, det är lika dumt som det låter. I själva verket bör Torf vara en förkortning för Torfinn. Torf-Einar hade en bror som hette Björn och som uppfostrades av den östdanska kungasläkten. Björn hade en fostersyster som hette Gonnor som giftes bort till Normandiet och Björn tog chansen att se sig om i världen. När han kom dit kallades han Bernard le Danois, och beviset på att han i själva verket var från Orkneyöarna (förutom att det i Normandiet var känt att han var son till Ragnvald Jarl), var att han kallade sin son Torf. Torf le Riche de Harcourt höll kontakten både m

  Medeltida karta över det Heliga Landet Det var en omvälvande tid kring det förra milleniet. I den ena generationen rövade vikingar skatter ur klostren, och i nästa begav sig deras barn på pilgrimsfärd. Att resa till Rom gick väl an för en stridsvan viking, men snart var det Jerusalem som gällde, och dit skulle även kvinnorna med. Att vallfärdas till Jerusalem var rent ut sagt livsfarligt, och många kom aldrig tillbaka. Omkring år 1060 reste Ulf Thoraldsson från York med sin hustru Gunvor till Jerusalem. Det vet vi för de upprättade ett testament, som sönerna Arnkil och Norman nog inte var så nöjda med. Jag funderar på vad Ulf och Gunvor hade för släkt bland de nyare skandinavierna i England (d v s bland dem som kom med Knut), men jag tror att Ulfs släkt hade bott ganska länge i Northumbria. Ulf och Gunvor kom aldrig tillbaka från sin vallfärd. Inte för att de hade haft något att komma tillbaka till, för under deras bortvaro hade Vilhelm Erövraren delat upp landet mellan sina landsmän

Hardeknuts död på Gydas och Tofigs bröllop Torkel av Harringworth ska ha ägt bl a Thorney Abbey och varit gift med en Torgunna, död före 1070 och begravd i Sawtry, Thorney Abbey. Skulle inte han kunna vara Thurgot Ulfsson Fagerskinna (= Hvide) (1022 – 1070 ?) som med sin fru Thorgunna Vagnsdotter (1045 - 1080 ?) fick Bodil Thurgotsdotter som gifte sig med Erik Ejegod? Det fanns även en Torkel the White g m en Leofflaed i Hereford som någon föreslår kan vara en förfader till Torkel av Harringworth. Vagn Åkesson av Wootton Wawen, nära Ullenhall, Warwickshire, (tegn till Leofric) är dokumenterad i England så sent som 1066. Hans farbror Pallig Tokesen var gift med kungadottern Gunhild Haraldsson och dödades båda i massakern 1002. Även en Aude Tokesen (myntpräglare) är dokumenterad i Lincolnshire och nu blir det intressant. För familjen Hvide ska ha grundats av Skjalm, bror till en Aude. Den engelske Aude Tokesen hade en son som hette Toke Autison

Siwards död av James Smetham 1821—1889 Som jag ser det - det anses vara oklart - var Siward son till Torkel Höge av den östdanska kungaätten och kanske till hans fru Egitha. Torkel Höge, Sigvalde (Sigvard/Sigfred) och Hemming var bröder och söner till Strut-Harald. Torkel Höge bröt med Sven Tveskägg, enligt min åsikt för att denne efter Sigvaldes död tog jarlsämbetet på Själland ifrån släkten. Men när Knut blev kung närmade sig Torkel honom, för han hade inget otalt med Svens son, och Torkel blev tillsammans med Ulf Jarl och Godwin Knut den stores närmaste män. Siwards bror Harald Torkelsson gifte sig med Gunhild av Venden, änka efter Håkon Jarl. Han mördades 1043 av Ordulf av Braunschweig, möjligen på order av Magnus av Norge, eller i varje fall av hans rådgivare, då han var en stark konkurrens om den danska kronan. Haralds kända söner hette Hemming och Torkel. Men jag tror även han hade en dotter, NN Haraldsdotter, som gifte sig med Alwin, son till Wigod av Wallingford och Erminhild

St. Mary, den medeltida (rivna) kyrkan i Ullenhall, nära Wootton Wawen Den förskräcklige Vagn är känd för alla som har läst Jomsvikingsagan. Han var sonson till den berömde Palnertoke. För att rekapitulera släkthistorien: Ottar Jarls familj i Västergötland hade starka bindningar till Palner på Fyn. Ingeborg Ottarsdotter (vars mor var en svensk kungadotter) gifte sig med Palner. Hennes bror Björn Bredske var fosterfar i Wales till prinsessan Ålov Stevnersdotter som gifte sig med Palnertoke, d v s Palners son Toke. Från denna tid känner vi till familjens första täta kontakter till de brittiska öarna. Palnertokefamiljen låg enligt sagan i långvarig konflikt med Harald Blåtand sedan mordet på Palners bror Åke, som troligen var fosterson till Ottar Jarl. Palnertoke var fosterfar till Sven Tveskägg, som kung Harald länge inte ville erkänna. Kring 975 gifte dock Harald bort sin dotter Gunhild med Palnertokes son Pallig. De flyttade till England, där de dödades 1002 i massakern. Palligs bror Å