900-tal, början
Sverige:
Mitt projekt om vikingarna på 900-talet (som jag kanske redovisar någonstans när det blir färdigt) började med Sigrid Storråda. Jag hade hört att hon ansågs komma från Polen och trodde att det var så gott som sant. Så började jag forska och gick tillbaka i tiden, och även utåt för att se vilka förbindelser det fanns mellan familjerna. Och snart stod det klart: Sigrid Storråda kom från en mycket mäktig familj i Västergötland.
Nu är det här väldigt vaga uppgifter och teorier gällande Sverige i början av 900-talet, men ju längre fram i tiden man kommer, så ser man hur troliga huvuddragen i teorierna är.
Torgils Haraldsson, son till kung Harald Hårfagre och drottning/frillan Gyda (den stolta), flyttade till Västergötland och blev genom köp och fördelaktiga äktenskap en stor markägare, som hans söner bättrade på under åren. Torgils är dokumenterad, men vad som hände med honom hittar man ingenstans. Obs att det inte är han som blev kung på Irland - det är alla överens om. Teorin om att Torgils Haraldsson är Sigrid Storrådas förfader kommer från historikern "Magnus Minnesköld" i från Oden till Vasa av Lars Ulwencreutz. Men den här Kållandsöbiten är mitt antagande.
Bl a gifte Torgils sig till Kvaldingsö (Kållandsö) med det viktiga sundet Ullersundet vid det som jag tror var det gamla Ulleråker. På den tiden gick gränsen till Norge genom Göta Älv och norrmännen behärskade Dalsland och Värmland. Ullersund och hela Kvaldingsö var ordentligt säkrade mot väster. Troligen var vattenståndet så att man inte kunde segla runt Kållandsö söderifrån. Intressanta utgrävningar företogs för inte så länge sedan på ön. Se doktorsarbete av Annelie Nitenberg om Sunnerby:
Teorin om att kungasonen Torgils gifte sig till Kvaldingsö och Ullersund bygger på inskriften på Sigges sten: Tole satte denna sten efter Torkel, sin släkting.
Tole, som kanske är en variant av Torleif eller Torolv, var enormt stolt över sin förnäma släkting, som man kan anta nyligen blivit ingift i familjen. Man ställde inte upp en runsten utan något syfte.
Ulleråker vill ju upplänningarna ha i Uppland, för det är ju så väldigt logiskt att norrmännen ständigt och jämt åkte runt hela Sverige för att invadera, istället för att ta närmaste vägen. Visst, det kan finnas flera Ulleråker, och historierna om kungadottern Torbort och Rolf Götriksson är rätt nebulösa. Men varför skulle västgötalagmannen Edmund samla upprorsmän mot Olof Skötkonung i Uppland? Och varför skulle det vara otroligt att Olof Skötkonungs dotter bodde på Ulleråker på Kållandsö, när han själv hade så stark anknytning till Husaby på Kinnekulle tvärsöver vattnet?
När man forskar om vikingar, så är namngivningsreglerna otroligt hjälpsamma. Peter Lawaetz förklarar dem och mycket annat i sitt projekt om danska vikingakungar, bl a en otrolig släkttavla till Harald Blåtand med flera.
Allt det här låter kanske flummigt och påhittat, men när man kommer 50 år längre fram i tiden, så faller bitarna på plats:
Enligt namngivningsreglerna bör Torgils Haraldsson ha haft en dotter vid namn Gyda, som möjligen blev gift i det gamla hemlandet. Hans söner var Håkan (den gamle), Ottar och Torolv. Det är jag övertygad om. Både Håkan och Ottar var stormän i Västergötland. När Ottar, Västergötlands förste jarl (efter norskt mönster) dog, blev Tostes son Ulf hans efterträdare - fast inte automatiskt - här finns det en spännande historia. Vi vet vilka barn som Ottar hade, för de dyker upp i danska källor. Toste bör vara en namnvariant (kanske barnspråk) på Torgils. Jag tror att Toste var Håkans äldste son. En annan son till Håkan är dokumenterad, nämligen Ragnvald, men han hade ett typiskt jobb för en yngre son, nämligen som kungens hirdman. Torolv känner vi bara till som en gammal snuskig norrman - han kallades Luseskägg - med en liten son som hette Torgils, helt enligt namngivningsreglerna, och som direkt sökte upp Håkan när han behövde lämna Norge. En annan norsk flykting, Harald Grenske, sökte vid samma tillfälle upp Toste. Hur många västgötska familjer hade kungliga kontakter i Norge? Det bör handla om samma familj. Som sagt, dimmorna lättar senare.
I det här projektet, som jag har påbörjat på tyska, har jag gjort förslag till stamträd.
Med hjälp av namngivningreglerna har jag försökt komplettera med icke-namngivna personer. Om Håkan var Torgils äldsta son, och han inte hade någon avliden Håkan i sin nära släkt, så bör hans morfar ha hetat så. Ottar har fått sitt namn efter Ottar från Otterstad; Torolv från Tole från runstenen i Otterstad (som jag chansar på är Ottars son). Han var ju så stolt att vara släkt med Torkel/Torgils, att han absolut reste en runsten bara för det. Namn stavades lite olika på den tiden. Kanske Tole var ett smeknamn för Torolv.
Kållandsös västra del hette f ö Torsö på den tiden. Det gjorde däremot inte den ön i Vänern som numera heter Torsö. Tja.
Tidiga Kvaldingsöbor.
Torgils Haraldssons stamträd
Orkneyöarna, Normandie, Norge, Danmark
Se även flikarna 920-tal och 980-tal
När jag upptäckte sambandet mellan Orkneyöarna, Danmark och Normandie som gällde generationen Gonnor Gormsdotter och Bernard le Danois Ragnvaldsson, bror till Torf-Einar (!) började jag fundera på hur det var med Rollo, den stora hjälten, som norrmän och danskar slåss om. De kanske har rätt allihop! Om nu Ragnvald Jarl skickade sin son Björn/Bernard till Gorm Sigfredsson, som sedan gifte bort sin dotter Gonnor till Ranulf de Crépon, kunde inte det vara ett svar på att Gorms kusin Rolf Kettilsson hade skickats till Ragnvald Jarl och blivit uppfostrad där? P g a att Rolf Kettilsson kom till Normandie och blev den berömde Rollo, så kom allt i rullning. Att han kallades för Ragnvald Jarls son är kanske inte så konstigt, även om han nu var fosterfar och inte biologisk far.
Källan för den danska släkttavlan är Peter Lawaetz och det här med Bernard le Danois och hans son Torf har jag bl a hittat på en fransk släktforskningssida. Bernard/Björn är alltså en i Skandinavien okänd son till Ragnvald Mörejarl. Danskarna kom till normannernas hjälp vid två tillfällen. En gång för att hjälpa Gonnor Gormsdotters man och en gång ca 960, troligen tillkallade av Torf. Då var Harald Blåtand inte med, men han skickade skepp. I o f s kan de franska källorna ha blandat ihop olika Harald med varandra, för det var inte av ålderdom som Blåtand inte kom, utan troligen p g a det politiska läget. Exakt vid vilket tillfälle Lodver träffade kung Louis av Frankrike och fick honom som dopfadder, samt hans namn, Louis, kan man fundera på.
På släkttavlan nedan är de röda namnen fosterbarn. Rolf Kettilsson/Rollo var enligt denna teori fosterbarn till Ragnvald Jarl, Björn/Bernard fosterbarn till Gorm Sigfredsson och Lodver/Louis fosterbarn till Torf de Pont-Audemer. Obs att det saknas en massa syskon överallt. Samt att detta är en teori.
Det är alltså två familjer parallellt, till vänster Ragnvalds släkt, till höger danskar/skåningar. Stamträdet finns här.
