Uppländska jarlar under senare vikingatid
Birger Brosa - en senare jarl
Den första kungligt utsedde jarlen i Sverige var Ottar Torgilsson Jarl av Västergötland som gifte sig med kungadottern Ingeborg Olofsdotter. Han föll 974 i hög ålder tillsammans med sin son Torgils Ottarsson. 975 efterträddes han av sin brorsonson Ulf Tostesson Jarl, samtidigt som dennes syster Sigrid (Storråda) giftes bort med kung Erik Emundsson (Segersäll). När Ulf Jarl och hans äldste son Torgils (Sprakalägg) slog sig på Styrbjörns och danskarnas sida förlorade familjen jarlsämbetet. Det gick istället till Sigurd Jarl, troligen gift med en frillodotter till kung Emund, för Sigurd efterträddes av Emund, sannolikt hans son (han kallas dock lagman i källorna). Efter kung Eriks död 995 krävde Sigrid att Olof (Skötkonung) skulle fixa ett jarlsämbete till släktingen Ragnvald Ulfsson, men det i Västergötland var upptaget, så nu inrättades ett jobb i Östergötland, även om Ragnvald föredrog att hålla sig i Västergötland och göra livet svårt för Emund. Ragnvald Jarl kom dock ihop sig med Olof Skötkonung, men beskyddades av Ingegerd Olofsdotter, som såg till att han fick bli jarl i Ingermanland under Jaroslav.
Nu kommer vi till de uppländska jarlarna. Uppland försvarades under Anund Jakobs första tid av Ragnvald Jarls söner Ulf och Eilif Ragnvaldsson Jarl, som ofta blandas ihop med släktingarna Ulf och Eilif Torgilsson Jarl i Skåne/Danmark. De misslyckades dock med uppdraget. Knut den store lade rabarber på Sigtuna och prånglade ut egna mynt i Anund Jakobs myntverkstad. Då gav sig Ulf och Eilif av hem till Ryssland. De var inte med vid slaget vid Helge å. Där var det den andre Ulf Jarl som deltog. Hans bror Eilif var vid det tillfället i England.
Men före Ulf och Eilif var Håkon Jarl i området kring Uppsala-Sigtuna. Håkon dokumenteras på en runsten. Han hade en son som hette Assur, som var gift med Ginnlög Holmgersdotter. Även namnet Alrik nämns på en sten, som hör till samma släkt. Den sten som nämner Håkon är rest 980 - 1015 och då var sonen Assur död.
Håkon var ett rätt så ovanligt namn i Sverige vid denna tid. Håkan Gamle Torgilsson i Västergötland var Ottars bror, men fadern var norsk kungason, så det förklarar saken. Det är inte helt osannolikt att Håkon Sigurdsson Jarl hade en son i Uppland med en dam av god familj och att detta var hans sonson.
Hur som helst var det upplänningarna som av alla svenskar hade mest kontakter österut.
År 1024 var en Håkon/Jakun med i slaget vid Listven/Ryssland. Han sägs på något ställe ha varit från Sörmland (dialekt-indicier, som jag inte kan bedöma). Andra påstår att han var den norsk-engelske Håkon Eriksson Ladejarl, men det tycker inte jag verkar vara särskilt troligt. Varför skulle inte Jakun ha varit sonson till runstenens Håkon Jarl av Uppland? När denne jarl dog, föredrog kungen (Anund Jakob förmodligen) att ge ämbetet till sina släktingar Ulf och Eilif. Upplänningarna verkar inte ha haft särskilt bra kontakter in i det svenska kungahuset och de finns sällan med i (väst-)europeiska sammanhang.
Ryska källor säger att Håkon hade en bror som hette Alrik (Afrika på ryska!) och en brorson som hette Sigmund (egentligen Simon), som han kom ihop sig med och jagade bort. Simon blev sedan stamfader till en rysk adelssläkt.
Tyvärr finns det inte mycket källor som gäller Uppland innan alla runstenarna smälldes upp på 1000-talet. Historiker tycks visserligen vilja förlägga allt dit, men jag tycker inte att Upplands vikt är särskilt tydlig. Att Uppland var ockuperat under några år av Knut (tills han tröttnade) nämns knappt i källorna. Det verkar helt enkelt inte ha spelat någon roll.
Om jag hittar mer information om Upplands jarlar, så blir det ett nytt inlägg.
Uppdatering november: Jag tror nog numera på att Håkon Sigurdsson Ladejarl var far till Assur. Han sådde sin vildhavre litet överallt och att Håkon Jarl hade en bas i Hälsingland under Gunhildssönernas tid vet vi. Dessutom nämns kontakten med det svenska kungahuset på flera ställen, bl a att han hjälpte Erik Segersäll att slå ihjäl Åke som rövat bort dennes dotter och vid detta tillfälle gifte bort en av sina många döttrar (Aud) med Erik efter att han var separerad från Sigrid. Aud kallas frilla, för vid ungefär samma tid (eller något senare) kunde Erik gifta eller förlova sig med den polska Gunhild, som efter hans död gifte sig med Sven Tveskägg. Kanske blev Aud degraderad i efterskott, då den kristne Boleslav knappast kunde gifta bort sin syster med en bigamist.