Uppsala vs. Västergötland under denna tid, och om Håkon Jarl (Röde)

Hednatemplet i Uppsala, som det föreställs på en bild ur Olaus Magnus bok, ca 500 år efter dess förstörelse och för ca 500 år sedan

Det kan väl hända att jag är partisk för Västergötland, men jag har faktiskt försökt leta efter sanningen i min forskning. Och visst finns det runstenar i Uppland (främst från 1000-talet), blotningen i Uppsala företogs under denna tid (900- och 1000-talet) och Sigtuna var en framstående stad, där mynt slogs under delar av denna tid. Men förutom med I(ng)var/Sigtryggfamiljen i Närke/Uppland/Östergötland ser jag ingen interaktion mellan den svenska kungafamiljen (så småningom nästan identisk med Sigrids klan) och deras kontakter i Norge och Danmark gentemot upplänningar.

Den här skrivbordsforskningen är fascinerande. När jag letar efter något på internet dyker det upp de mest intressanta avhandlingar, delvis om helt andra områden, och så går det vidare. Den ena personen leder till den andra, och till stor hjälp är namngivningsreglerna. Men Uppland lyser med sin frånvaro.

I nuläget har jag kommit fram till 1040-talet, men för att förstå en viss tid måste man ibland gå framåt och sedan tillbaka.

Sven Estridsson var en mycket ung man år 1040. Om Estrid var gift med en rysk fursteson fram till ca 1020, så var han troligen född ca 1022. Hans verksamma tid var dock mycket lång, så nu när jag har börjat med Svens tid, kan jag inte undgå att hitta information från senare år.

1075 försökte Sven invadera England för andra gången. Hans flotta leddes av sonen Knut och Håkon Jarl. Där var jag tvungen att reagera, men tydligen har ingen annan gjort det tidigare. Vem var Håkon Jarl? Ja, det var ju ingen Ladejarl i alla fall, för med Håkon Eriksson död ca 1030 utan manlig arvinge dog ätten ut. Ifall han hade fått en dotterson som kallades Håkon Jarl, bör väl detta ha varit dokumenterat. Bodil hette hans dotter med Gunhild av Venden, och jag tror att han kanske hade en tidigare dotter som gifte sig med Torkjell Flette.

I Uppland och Småland finns det några runstenar, där Håkon Jarl nämns, men jag tror att det är mycket möjligt att det är Ladejarlar som avses. Ytterligare en Håkon, som enligt min åsikt hör till Ladejarlsätten, är sonen till Sverker Karl Svensson/Kung Kol (Sven Jarls son), som man finner på en runsten med en rad andra Ladejarlsnamn kombinerade med svenska kungliga namn, vilket passar på ättlingar till Holmfrid av Sverige och Sven Jarl. Se inlägg. Men skulle man inte ha hört om Sven Jarls ättlingar utmärkte sig och fick höga ämbeten i Sverige? Skulle det ha funnits en Håkon Jarl i Uppland? Nej, det verkar inte så. Och för att återgå till invasionsförsöket av England 1075: Interaktionen mellan Danmark och Uppland verkar vid denna tid vara obefintlig.

Men det finns en annan möjlig Håkon Jarl som kan ha varit med i England. Vi känner ju till Håkon Gamle, Sigrid Storrådas farfar. Han var, liksom så många inom den släkten, mycket långlivad och därför fick inga kända barnbarn hans namn. Min teori om stormannen Egil, fosterfar till Astrid Olofsdotter, är ju att han var en mycket yngre halvbror till Sigrid. Vad jag kan se, levde Skoglar-Toste till början av 980-talet och kan ha blivit far till Egil, säg kring 975. Egil gjorde inget större väsen av sig. Han höll samman arvet och levde i Främmestadstrakten. Jag tror att hans dotter Gyda gifte sig med Anund Jakob. Egil var också det enda kända barnet till Toste som hade en chans att kalla en son Håkon. Därför tror jag att Håkon Röde var Egils son. Håkon kan ha varit född någon gång mellan år 1000 och 1040. Alternativt var Håkon Röde ett barnbarnsbarn. Generationerna var ju i många fall korta. Man tror ju att Håkon Röde var Jarl innan han blev kung ca 1075. Anund Jakobs förhållande till Sven Estridsson var ju utmärkt och man kan utgå från att resten av familjen hade samma goda kontakter till den danske kungen, d v s inklusive Håkon.

Efter det misslyckade invasionsförsöket åkte han hem och blev kung istället. Men det tar vi en annan gång.