Tes 28: Bodil Håkonsdotter var inte Håkon Jarls enda barn
Det här är en sammanfattning av de tidigare inläggen om Gyda Håkonsdotter. Håkon Eriksson Jarl var son till Erik Ladejarl och Gyda Svensdotter (Tveskägg). Namnet Gyda förekom tidigare inte i den danska kungaätten. Det påstås att Harald Blåtand var gift med Styrbjörns syster Gyda, men jag tror att det är fel och att det rör sig om hans mor Gyda Tostesdotter, änka efter kung Olof. På sätt och vis var hon under ett par år styvmor till den vuxne Sven Tveskägg. Under denna tid verkar Harald Blåtand ha accepterat Sven Tveskägg som sin tronföljare. Sven bör ha varit delaktig i planerna att slå Erik Segersäll vid Fyrisvallarna, för Erik gjorde honom senare ansvarig för dessa och slog tillbaka i slutet av sitt liv. Denna försoning mellan far och son kan mycket väl ha varit Gydas förtjänst. Hon kunde visa Harald Blåtand, med Styrbjörn som exempel, hur illa det är för en naturlig tronföljare att bli utesluten från makten. Av den anledningen kan Sven ha varit särskilt motiverad att ge sin äldsta dotter namnet Gyda. Han gifte bort henne med Erik Jarl några år före slaget vid Svolder, kanske 997.
Håkon Jarl var ganska ung när han fick överta sin fars norska besittningar. Erik Jarl hade åkt vidare till England för att hjälpa den danske kungen. Ca 1016 anlände Olav Haraldsson till Norge, troligen på uppdrag av Knut och med Erik Jarls godkännande. Även för Håkon fanns det en uppgift i England. Det är inte säkert att han lämnade Norge ofrivilligt, som sagan berättar. Hur som helst blev han därefter en mäktig man i England under Knut. Enligt engelska uppgifter blev han för mäktig och tvingades lämna England. Nordiska källor uppger däremot att han skulle styra Norge efter att Olav tvingats lämna landet. Då han vid denna tid gifte sig med Gunhild av Venden, Knuts systerdotter, kan man utgå från att de nordiska källorna är mer ackurata. Dock hann Håkon i princip bara med bröllopsnatten innan han drunknade på vägen tillbaka till Norge. Den gravida Gunhild blev kvar i England, för i Norge var det politiska läget osäkert. Senare födde Gunhild en dotter som fick namnet Bodil / Bothilde, vilket enligt namngivningsreglerna inte passade för en äldsta dotter till Håkon Jarl. Han borde alltså ha haft en äldre dotter.
Gyda Håkonsdotter bör ha varit född någon gång under 1020-talet av en okänd moder. Hon kan också ha haft en syster, NN Håkonsdotter, som giftes bort med Sweyn Godwinsson. Vi vet att Sweyn hade en son som hette Håkon som föddes före 1051. Nu är det dock så att Sweyns familj inte verkar ha haft riktig koll på de nordiska namngivningsreglerna, så det är möjligt att han bara klämde till med det namnet. Han var något vikinga-romantiskt lagd, Sweyn. Bl a spred han ut att han var son till Knut och inte till Godwin, vilket hans mor, Gyda Torgilsdotter, kraftigt dementerade.
När man läser om den här tiden kan man få intrycket att namnet Gyda var mycket vanligt förekommande, men jag har kommit fram att de kvinnor som hette Gyda allihop var relaterade på olika sätt och i bakgrunden hade en gemensam Gyda, nämligen Gyda Eriksdotter av Norge (Harald Hårfagres hustru/drottning). Därför blir jag skeptisk när det dyker upp en ny Gyda.
1042 gifte sig en gammal mäktig gubbe som hette Tofig den stolte med en flicka som hette Gyda (Gytha/Glitha). Vid denna tid var redan Tofigs sonson Esger (Ansgar) en högt uppsatt man (stallare). Gydas far uppges vara Osgot Clapa, en mäktig man, som vi inte vet mycket mer om än att han hörde till de danska kretsarna och föll i onåd samtidigt som bl a Gunhild av Venden, som alltså tycks ha varit Gyda Håkonsdotters styvmor. Men jag ifrågasätter att Osgot Clapa var Gydas biologiske far. Gyda Håkonsdotter, född kanske 1025, förlorade sin far 1029 och behövde en ny förmyndare. Osgot Clapa hörde till de här kretsarna och kan mycket väl ha blivit fosterfar till Håkon Jarls dotter (döttrar). Under bröllopet tycks kung Hardeknut ha blivit förgiftad och fallit ihop. Han dog några dagar senare. Efter att Tovi pruda (som han också kallas) och Gyda kommit hem till Waltham hittades ett svart krucifix i marken, som de skänkte till kyrkan. I det sammanhanget var de även tvungna att låta återuppbygga den för att ge korset en plats. Gyda skänkte juveler för att pryda korset. Det blev sedan ett berömt mål för pilgrimmer. Bl a Harold Godwinson (senare kung) förärade detta kors. Efter 1043 nämns Tofig inte mer, och en del källor uppger att han dog, men det kan mycket väl vara så att han helt enkelt var gammal och sjuk och kanske först dog några år senare.
Omkring 1050 gifte sig nämligen den normandiske jarlen Ralf den blyge av Mantes med en kvinna som hette Gyda. Stora delar av Gyda Håkonsdotters omgivning hade vid denna tid fallit i onåd p g a att de varit skeptiska till att kung Edward bekännaren hämtats från Normandiet. Edward hade vuxit upp där och när han blev kung förde han med sig vänner därifrån. Edward var visserligen gift med Edith Godwinsdotter, men hans normandiska rådgivare förgiftade hans sinne mot danskarna och kulmen kom 1051 när t o m Godwin och hans kungliga dotter föll i onåd. Normanderna hade förstås hoppats på att få överta danskarnas slott och ämbeten och så skedde till en början, men Edward insåg snabbt att han inte klarade sig utan danskarnas kompetens och inflytande och hämtade tillbaka en del av dem, bl a Godwin, samt straffade sina dåliga rådgivare. Hur som helst var det nog taktiskt smart omkring 1050 både för uppstickaren Ralf (släkt med kung Edward) och änkan Gyda att gifta sig.
För att sammanfatta tesen: Håkon Jarl hade en dotter som hette Gyda, som efter hans död blev fosterdotter till Osgod Clapa. Hon giftes bort ung med Tofi den stolte och som änka med Ralf av Mantes. Med Ralf fick hon en son som hette Harold. Håkon kan även ha haft en dotter som gifte sig med Sweyn Godwinson och fick en son som hette Håkon. Dessutom kan man inte utesluta att Håkon Jarl fick söner, som dock inte är dokumenterade och inte hade någon chans att bli Ladejarl, för där höll Einar Tambarskjelve i makten.
Det argumenteras att Harold Godwinson stod dopfadder till gossen Harold och det kanske inte kan uteslutas. Men Harold var vid denna tid inte ens påtänkt som kung. Varför skulle en son till Godwin bli kung av England? Och var det normalt med dopfaddrar, förutom kungar och kejsare (vilket Harold inte var) vid denna tid? Däremot hade Gyda den berömde kung Harald Blåtand i sin släkt. Denne var far till Sven Tveskägg, som var far till Gyda Svensdotter, som var mor till Håkon Jarl. Det var väl något att skryta med för Ralf av Mantes att hans son hade kungliga förfäder!
Ralf dog några år efter bröllopet. Han hade inte klarat av att hålla gränsen mot Wales och fick sin nya borg förstörd. Därför föll han i onåd och dog ett par år senare. Harold Godwinsson fick även Ralfs jarlsdöme. Men sonen Harold, som uppfostrats av drottning Edith, blev i alla fall herre över en borg som hette Ewyas Harold Castle. Dock länge kan hans herradöme inte ha varat, för 1066 kom Vilhelm Erövraren och förändrade situationen. Enligt Wikipedia levde Harold, son till Ralf och Gyda, till 1120.
Enligt namngivningsreglerna borde dock Gydas och Ralfs son ha hetat Håkon (ifall nu moderns sida ansågs vara förnämare än faderns), men dels var Håkon bara en jarl och dels kan alltså Gydas syster, möjligen gift med Sweyn Godwinson ha låtit namnet gå vidare i sin son. Jag kan mycket väl förstå att Ralf helt enkelt tog det finaste namnet i hustruns släkt. För varför skulle han bry sig om namngivningsreglerna?
