Skillnaden mellan äktenskap och sam-/särboskap
Det var först med ankomsten av kristendomen som skillnaden blev tydlig. Ett giftermål uthandlades tidigare helt enkelt av släkten och firades med en fest. Möjligen fanns det ritualer för ett hedniskt bröllop, men det framkommer inte. När Sven Tveskägg och Sigvalde gifte sig med de polska prinsessorna var de beslöjade, men det kan ha varit en slavisk sed. Även ett uttalat frillobröllop firades, som när Erik Segersäll gifte sig med Aud Håkonsdotter (Ladejarl). I det här fallet rörde det sig om att Erik dels ville kränka Sigrid, dels få en överenskommelse med Håkon (han skulle döda Eriks svärson Åke på bröllopet - se historien om den äldsta dotterns äktenskap och kungaparets separation), fast utan att stöta sig alltför mycket med Sigrids mäktiga släkt. Men oftast är frilloskapet i källorna troligen en kyrklig efterkonstruktion.
Olof Skötkonung gifte sig först med Edla och därefter med Estrid. Det var otänkbart för biskopen att hans biktbarn Estrid skulle bli en sorts andrafru efter en hednisk kvinna. Därför degraderades Edla i efterskott. Knut den store gifte sig först med Alfiva och senare med Emma, utan att skilja sig från den första. I källorna kallas Alfiva frilla. Tora Torbergsdotter var först sambo med Sven Estridsson och därefter med Håkon Hårdråde, som redan var gift med furstedottern Elisiv av Kiev (även om ordningsföljden annars anses vara omvänd, men läs relevanta inlägg). När det gäller Harald Hårfagre är det inte lätt att se skillnad, men när han gifte sig med Ragnhild Eriksdotter av Danmark, så upphöjde han henne över alla tidigare damer, för hon var en kungadotter.
Frillorna blir överhuvudtaget nedvärderade i källorna. Ofta kallas de ofria, tjänstekvinna, etc, även i de fall där det finns helt andra uppgifter. Det kan vara ett sätt att delegitimera en kung. T ex Tora Mosterstong, mor till kung Håkon den gode, ska ha varit dotter till en herse och halvsyster till Torleif Spake. Erik Jarl sägs ha haft en trälkvinna till mor. Men jag tror att hon var släkt med Astrid, Olav Tryggvasons mor (se inlägg).
Visst förekom det säkert att kungar och höga män gjorde kvinnor med barn, som de sedan inte ville ha att göra med. Men de "frillobarn" som vi har att göra med är erkända och oftast namngivna av fadern. De andra känner vi inte till. Ett undantag är Sven Tveskägg. Harald Blåskägg hade inget förhållande med sömmerskan Åsa, utan kände sig lurad av Palnertoke som troligen söp honom full och skickade sin piga till honom. Därför tog det väldigt lång tid, innan Harald erkände honom, även om Palnertoke berättade för alla att Sven var hans son. Och eftersom han inte fick någon son inom äktenskapet, så fick det till sist bli så.
Det skulle dröja flera generationer kristna vikingar innan det blev en skam för en högvälboren kvinna och hennes släkt att bli sambo med en förnäm man. I själva verket utnyttjade Sven Estridsson frilloskapet maximalt för sin egen nytta. Alla hans kända barn räknades i själva verket som äkta av hans omgivning. Det var bara kyrkan som skulle luras, men det var den som skrev historien. Problemet för Sven var att i princip alla kvinnor var för nära släkt med honom. Kanske var det Adam från Bremen, till vilken han hade ett gott förhållande, som tipsade honom om utvägen. Efter Svens första äktenskap med Gyda Svensdotter (som dock troligen dog i barnsäng, och lille Sven med henne), så undvek han att blanda in präster. Idén till det första äktenskapet var definitivt inte hans, för det bestämdes när han var i koltåldern, och genomfördes när han knappt var byxmyndig. Anund Jakob som var fosterfar både till honom och den betydligt äldre Gyda, var kanske inte så bevandrad i kyrkliga finheter, eller så hade kyrkan inte så stor makt i Sverige. Jag har visat tidigare vilka fina damer som kan härledas till vilka av Svens barn genom namngivningsreglerna och det är helt klart att det är samma sätt att knyta allianser som med officiella äktenskap. Men för att efter kristianiseringen kunna presentera en drottnig måste äktenskapet var formenligt. Sven höll sig officiellt ogift tills han fick chansen att gifta sig till Sverige genom Anund Jakobs änka, men kyrkan stoppade honom. För nära släkt... Med Ellisiv gifte han sig troligen inte heller officiellt, fast hon var så förnäm, för även med henne var han släkt. Men hon var tillgänglig, änka och ja, troligen blev de ihop på nordiskt sätt.
Ofta finns det t o m en mycket handfast anledning till ett bröllop eller samboskap, inte bara allmän nytta. Frillobröllopet mellan Erik Segersäll och Aud har jag ju nämnt. Håkon uppfyllde direkt på festen sin del av avtalet och dödade Åke. Magnus Olavsson av Norge gifte bort sin halvsyster med Ordulf av Braunschweig för att han skulle döda Harald Torgilsson (Torkel Höges son) när han (brådstörtat?) kom hem från pilgrimsresan till Rom för att (kanske) utmana Magnus om den danska kungamakten. Vilket Ordulf prompt gjorde. Det är inte så lätt att se vad Ordulf själv hade för stor nytta av det här äktenskapet. Han fick böta 50 gårdar till kyrkan för sitt dåd och han var ju faktiskt bara en vanlig hertig i det mäktiga tysk-romerska riket. Hans intresse i saken skulle man kanske analysera någon gång. Vad hoppades han på när han gifte sig med Ulvhild?
