Sigrid Storrådas tid

Ibland används begreppet jarl för herremän, men det var Harald Hårfagre av Norge som började tillsätta jarlar som ställföreträdare. Han behövde makar till alla sina döttrar och då upphöjde han dessa till jarlar. Funktionen gick ofta, men inte automatiskt i arv. Jarlarna på Möre och Lade var speciellt högt ställda jarlar. I Sverige fanns det enligt min mening inga jarlar innan Torgils Haraldsson intalade kung Emund att ordna ett jobb åt hans son Ottar, som fick gifta sig med kungadottern Ingeborg och blev den förste jarlen av Västergötland och överhuvudtaget i Sverige. När han föll övertalade Toste, Torgils sonson, kung Erik att ge befattningen till hans son Ulf Tostesson och själv gifta sig med Ulfs syster Sigrid. Därefter uppstod en fnurra på tråden, när Ulf Jarl slog sig på Styrbjörns sida vid slaget på Fyrisvallarna. Då gick hedersuppdraget till en man som hette Sigurd och som jag tror gifte sig med en okänd halvsyster till kung Erik, eftersom det senare i historien dyker upp div

  Kung Knut Svensson, Syster Santslaues far, avbildad i en bok i England Namngivningsreglerna är väldigt hjälpsamma när det gäller att sortera in familjemedlemmar på rätt ställe.  Sven Tveskägg var gift två gånger och vi har problemet att envisa rykten gör gällande att Gunhild av Polen och Sigrid Storråda var samma person. Men Sigrid var hans andra fru, och Gunhild hans första. Sven gifte sig alltså först med Gunhild. Egentligen hette hon Swietoslawa, men det kunde han inte uttala, så då tog han det kungliga namnet Gunhild. Det var vanligt att kvinnor fick nya namn om de gifte sig och flyttade utomlands. Sagan påstår att han blev kidnappad och tvingad att gifta sig med henne, för Sigvalde ville ha hennes syster, men furst Mieszko, hennes far (Boleslaw war hennes bror, vad sagan än säger) tyckte inte han var tillräckligt förnäm, och då lovade Sigvalde att fixa en kunglig brudgum till hans andra dotter. I klostret New Minster vid Hyde Abbey Winchester finns det en

Ett par generationer tidigare hade en dansk kung delat upp landet mellan sina två söner i en väst- och en östdel. I mitten på 930-talet invaderade grannen i söder Hedeby och förödmjukade kung Gnupa (Västdanmark) genom att tvångsdöpa honom. Frankerna/saxarna/tyskarna var inte ute efter ett verkligt maktövertagande, men de ville ha kristna grannar. Det var dock inte i första hand Gnupas dop som var förödmjukelsen, utan på vilket sätt det hade skett. Gnupa var inte längre acceptabel. Det här baserar sig till största delen på Peter Lawaetz teorier: Nu tänkte danskarna ut en mycket raffinerad plan för att återförena och därigenom stärka Danmark under en ny kung som inte minst skulle hålla grannarna i söder lugna. De sökta kvalifikationerna var kungliga danska anor/acceptans från båda delarna av landet, samt att han skulle vara döpt, men en mycket diskret kristen. Valet föll på Gorm. Han skulle ta över efter Gnupa. Gorm var son till en tidigare kung av York och kusin till Gnupa. Sed

Man ska inte stirra sig blind på sagorna. Slaget vid Svolder handlade inte om Sigrid Storrådas sårade stolthet. Det handlade inte om att Tyra Haraldsdotter hade tjatat på sin man Olav Tryggvason om att hämta hennes hemgift från Polen. Inte heller var Olav ett oskyldigt offer för ett fräckt överfall. Sanningen var en helt annan. Tyra var Harald Blåtands äldsta dotter med den ädla Gunhild Olofsdotter. Haralds familj var sedan generationer mån om att vårda sina anor och sin kunglighet. När Harald råkade göra en unge med sin ärkefiendes piga blev han rasande på sig själv, på Palnertoke och på den stackars sonen. Sven Tveskägg hade bara kungliga anlag från ett håll. På sin mors sida var han ingenting. Därför gav han ingen av sina döttrar sin mors namn. Orsaken till att han blev kung, var att han var den ende sonen. Harald Blåtand hade annars bara tre döttrar. Han hade försökt akta sig för utomäktenskapliga förhållanden för att få kungliga barn, men en gång hade han blivit svag och Sve

Källan vid Husaby kyrka kanske hellre skulle heta Reinberts eller Remberts källa. Eller varför inte S:t Berts källa? Kyrkorna konkurrerade om de nykristnade länderna, inte bara östkyrkan mot västkyrkan, utan även engelsmän mot tyskar. I historieskrivningen har Sigfrid tagit sig in som den som döpte Olof Skötkonung, men stämde det? I min forskning om Sigrid Storrådas tid slog det mig hur egendomligt det var att Olof Skötkonung kunde gifta sig med en furstedotter ur den kristna obodritstammen innan han döptes. Det var helt enkelt otypiskt. Man bör veta att enbart biskopar hade doprätt. Mängder av munkar och präster hade dålig bildning och kanske var man rädd att de skulle göra något fel. Jag tror att orsaken till Olof Skötkonungs giftermål med Estrid/Astrid var mera pragmatisk än det brukar beskrivas. Drottning Edla, som i senare källor nedvärderats till någon sorts frilla, hade förlorat sin betydelse. Hon bör ha kommit från trakten av Finska Viken. Erik Segersäll försökte först

Christian Krohg (1852 - 1925): Kung Olav möter Ragnvald Jarl vid Göta Älv Bilden ska tydligen föreställa Ragnvald Jarl som tidigast 995 ber Olav Tryggvasons om hans syster Ingeborgs hand, en inte helt ovanlig föreställning om hur det gick till. Håhåjaja. Nu tar vi det från början. Olav Tryggvasons far dödades 968 (andra säger 962/963). När kan dennes döttrar senast ha blivit födda? Hmm. Svår fråga. Alltså. Olav Tryggvason själv ska ha blivit född efter faderns död 968. Systrarna bör ha varit äldre, i varje fall Ingeborg som följde med till Västergötland men inte till Ryssland (till Astrid kommer vi strax). Olav växte upp i Ryssland och från 980-talet, (snarare slutet än början) var han runt och härjade, först i Östersjön, sedan västerut. Det nämns ingenting om att han tog sig till Västergötlands inland för att kolla upp vad Ingeborg gjorde. Troligen gifte hon sig med sin fosterbror (!) Ragnvald efter att mamma Astrid kommit tillbaka i slutet av 970-talet. Då var Ingeborg visser

Bilden föreställer Ingeborg, Fritjofs älskade, av Peter Nicolai Arbo (1831 - 1892) Tyra Haraldsdotter hade fått sitt namn efter den hjältemodiga Tyra Danabod och var äldsta dotter till Harald Blåtand och hans drottning Gunhild. Hon förlorade tidigt sin mor vid lillasyster Gunhilds födelse (annars skulle flickan inte ha fått moderns namn) och växte upp hos Ossur Åkesson. Fosterföräldraskap var vanligt för att bygga nätverk, och jag tror att Ossur var son till den Åke, vars död spelade så stor roll för relationen mellan härskarna på Fyn och kungamakten (se Jomsvikingsagan). Med detta drag hade Harald i alla fall en fiende mindre. Sagorna beskriver Tyra som labil och anorektisk. När hon gifte sig med Styrbjörn var hon nog i övre tonåren. Hennes lillasyster Gunhild verkar då redan ha varit bortgift. Det kan hända att Tyra var sent utvecklad och inte sågs som giftasvuxen tidigare. Styrbjörn var inte heller någon balanserad person. Exakt hur länge de var gifta är svårt att säga, ka

  Sigrid Storråda och Olav Tryggvason, bild av Erik Werenskiold. Fritjof Nansen som modell för Olav. Berättelsen om när Olav Tryggvason friade till Sigrid Storråda är berömd. Men var det verkligen ett allvarligt menat frieri? Och hoppades Sigrid på att få gifta sig med den norske kungen? Nej, så var det nog inte, men båda två hoppades på att den andre skulle tro att de hade ärliga avsikter. Visst var de kanske lite nyfikna på varandra. Som barn hade de levt tillsammans ett eller ett par år hemma hos Sigrids föräldrar, även om Olav möjligen inte kunde minnas det. Men när de gick till mötet på Kongahälla var det för att ta reda på varandras avsikter i ett helt annat sammanhang. Det handlade om Danmark. Sigrid Storrådas man, Erik Segersäll hade något förvånande jagat Sven Tveskägg ur landet med stöd av Boleslaw av Polen och tagit makten över Danmark. Orsaken till att Boleslaw var med och angrep sin svåger vet jag inte, men så tycks det ha varit. Efter ett par år, när Erik do

Föreställer bilden Ragnvald Håkanssons flyttlass? Bild: Nicholas Roerich (1874 - 1947): Guests from Overseas. From The Beginnings of Russia. The Slavs. 1901 Ragnvald av Polotsk var en gång Ragnvald från Västergötland om min teori stämmer att han var son till Håkon den Gamle och bror till Toste, Sigrid Storrådas far. Sagan berättar om Håkan den Gamles son Ragnvald som kom i en svår lojalitetskonflikt. Han var nämligen kunglig hirdman, men framför allt sin fars son. Vid den här tiden, 970, hade Erik precis efterträtt sin far Emund. Även i Norge var det oroligt. Håkon Jarl utmanade Blodyxsönerna och deras mamma, änkedrottning Gunhild. Han hade träffats och konspirerat med småkungarna i Viken, Gudröd och Tryggve, hemma hos Tryggves svärfar, drottning Astrids pappa Erik på Ovrestad, vilket de regerande kungarna och drottningen hade fått reda på. De dödade Gudröd och Tryggve. Gudröds son Harald Grenske och Tryggves änka Astrid flydde då till Västergötland, där Håkan den Gamle satt

  När man läser historiska romaner måste man försöka tänka sig romanfigurernas ålder. Jane Austens Mr. A., Miss B. och Lord C. ska man i många fall föreställa sig som gymnasieelever. I den här berättelsen från vikingatiden ur Egil Skallegrimsons saga är kärleksparet snarare i högstadieåldern. Det är ganska ovanligt med ömsesidiga kärlekshistorier i sagorna från den här tiden. I varje fall brukar de inte vara så detaljerade. Toras och Björns kärlek hade nämligen följder för framtida generationer. Tora Roaldsdotter var lillasyster till Tore och fostersyster till kung Erik Blodyx. Dessa var i o f s äldre än hon, och när historien börjar var Tora kanske fjorton år gammal och hennes bror hennes förmyndare, eftersom föräldrarna var döda. Tore Roaldsson hade tagit över ämbetet som herse efter sin far. Han var en sorts förvaltare av lågadel. På en fest på Fjärdafylke träffade Tora Björn. Fjärdafylke hade tidigare ägts av Egil Skallegrimsons familj, som lämnat landet p g a Harald Hårfa

  Det finns många personer i berättelserna från vikingatiden som svartmålats av berättartekniska skäl. Ta Sigvalde t ex som i sagan om Jomsvikingarna alltid utpekas som en fegis jämfört med den hjältemodiga Vagn, som enligt min ringa mening inte ens kan ha varit aktiv vid den tiden.  De berömda drottningarna beskrivs mycket mera negativt än troligen förtjänat. Harald Blåtands syster Gunhild Kongamoder Gormsdotter, som var gift med Erik Blodyx, var med säkerhet en dominant dam på äldre dagar och med blod på sina händer, men det här historierna i Egils Saga som utspelar sig när hon knappt ens kan ha varit giftasvuxen och sålunda inte i landet, dem köper jag inte. Ännu värre beskrivs hennes dotter Ragnhild. Gunhild och Erik hade en väldig massa söner och tydligen bara en dotter. Hon fick förstås namn efter Eriks kungliga moder. Ragnhilds stamträd var perfekt. Hon hade egentligen kunnat få vilken kungason som helst, om nu inte hennes stridbara familj hade sjabblat till det någ

Foto: Berig, Wikipedia. Den här stenen kallas Orkestastenen (U344) och finns Uppland. Den anses ha rests över Ulf i Borresta, Uppland. Texten är: Men Ulf har i England tagit tre gälder. Den förste som Toste gäldade. Sedan gäldade Torkel. Sedan gäldade Knut. En uppländsk viking var alltså med vid alla dessa tillfällen som nämns på Orkestastenen. Då blir det klart att de måste inrymmas under loppet av en vikingakarriär. Ulf var kanske 16 år första gången. Sista gången kan han knappast ha varit urgammal. Så här kan kan vi avgränsa tidsperioden. Och så är faktiskt tillfällena kända, även om de första gäldningarna förekom långt tidigare, innan Ulf kunde ha varit med. Det som är intressant med den här stenen är väl att den står i Uppland. För vilka var det som gäldade i England och blev rika som troll? Jo, det var danskar. Det heter ju Danagäld. Vid det sista tillfället 1018 var det kung Knut den store som ledde vikingarna. Han var son till Sven Tveskägg och Gunhild av Polen. Men Sigr

Bild av Christian Krohg (1852 - 1925) ur Snorre Sturluson: Heimskringla, J. M. Stenersen & Co, 1899: Gyda Eiriksdotter, mor till bl a Ålov Årbot och Torgils Haraldsson, sänder bud till kung Harald Hårfagre Olof, Ålof, Oluv... namnet kan stavas på olika sätt. För tydlighetens skull väljer jag varianten Ålov, som mest skiljer sig från mansnamnet. Harald Hårfager och Gyda den stolta fick flera barn, bl a Torgils, som enligt Magnus Minnesköld var den förste i den mäktiga västgötasläkten, som Sigrid Storråda kom ifrån. Men de fick även Ålov Årbot. När hennes halvbröder hade dödat Ragnvald Jarl från Möre för att komma över Orkneyöarna gav kungen tillbaka jarlsdömet till hans son Tore den tyste och gifte bort sin dotter Ålov med honom. Årbot betyder den som ger god årsskörd; jämför med Tyra Danabod, som betyder att Tyra var en välsignelse för danskarna och Håvard Årsälle, en senare Jarl av Orkneyöarna, som också var en person som gav bra skörd. Tore var f ö

  År 970 dog kung Emund Eriksson och tinget fick i uppdrag att välja en ny kung. Ett kungaval var emellertid inte särskilt fritt. En kandidat skulle vara så kunglig som möjligt och det var ett urval bland möjliga kungliga ansökande som var tingets uppgift. I Sverige fanns det två kungasöner med likvärdiga kvalifikationer. Den ene var kung Emunds son Erik Emundsson, den andre var kung Björns son Olof Björnsson. De hade vuxit upp tillsammans som bröder, men i själva verket var Olof ett slags gammelfarbror till Erik, fast han bara var några år äldre. Kung Björn den gamle hade fått en son som hette Erik vid unga år, farfar till den aktuelle Erik. Långt senare på sin ålderdom hade han fått Olof. Och däremellan Ingeborg som gifte sig med Ottar Jarl. Barn utom eller inom äktenskapet spelade vid denna tid ingen roll, utom kanske i speciellt ståndsmedvetna familjer som Harald Blåtands släkt. Först med kristendomen skiljdes mellan äkta och oäkta barn. Tyvärr kunde tinget inte ena sig om v

Mordet på Åke skulle inte glömmas på många decennier. För några år sedan hittades vid utgrävningar på Fyn en fantastisk stormansgård, en överdådig mansgrav och också en fin kvinnograv från samma tid. Jag tror att det är Tokes och Torvors gravar som man har hittat. I Jomsvikingsagan berättas om hur fejden mellan kungahuset och härskarna på Fyn började. När Toke och Torvor dog blev deras son Åke den mäktigaste mannen i Danmark efter kungen, säger sagan. 936 hade kung Gorm Hardeknutsson nyligen tillträtt. En man berättade för honom att Åke ville störta honom. Denne man ska ha varit Fjolner, Åkes, yngre halvbror, som vid arvet hade ansett sig missgynnad. Sagans kronologi ställer till det som vanligt, för den anger att Harald Blåtand var kung och den som överföll Åke när han hade varit i Västergötland. Harald kan förstås ha varit med, men i så fall var han inte kung, utan bara en ganska ung kungason. Åke hade varit hos Ottar Jarl på besök. Ottar var Västergötlands första jarl och han

Märkvärdig sten från den kulturhistoriska platsen Kinne-Kleva När jag började forska om den här tiden stötte jag på en väldig massa Gunhild, som ibland kallades Gyda eller Gyrit. Men jag tror att det är kyrkogubbarna långt senare som har ställt till det. De erkänner ju delvis själva att de inte vet exakt vem som är vem, och who cares? ungefär. Med hjälp av namngivningsreglerna ska jag försöka reda ut det här. Först har vi Gunhild Eriksdotter från Danmark. Hon var en äkta kungadotter från en gammal ätt och gifte sig med Hardeknut av Jorvik. Här har vi den danske kung Gorms föräldrar. Gorm och Tyra fick en dotter som hette Gunhild Gormsdotter och gifte sig med Erik Haraldsson Blodyx av Norge, som var systerson till den första Gunhild. Harald Blåtand Gormsson gifte sig troligen med en Gunhild Olofsdotter från England, som han var släkt med. Det finns en i Peter Lawaetz stamträd som passar perfekt i ålder vid den tid som Harald plötsligt blev tronarvinge och behövde en drottn