Jarl av kungs nåde
Ibland används begreppet jarl för herremän, men det var Harald Hårfagre av Norge som började tillsätta jarlar som ställföreträdare. Han behövde makar till alla sina döttrar och då upphöjde han dessa till jarlar. Funktionen gick ofta, men inte automatiskt i arv. Jarlarna på Möre och Lade var speciellt högt ställda jarlar. I Sverige fanns det enligt min mening inga jarlar innan Torgils Haraldsson intalade kung Emund att ordna ett jobb åt hans son Ottar, som fick gifta sig med kungadottern Ingeborg och blev den förste jarlen av Västergötland och överhuvudtaget i Sverige. När han föll övertalade Toste, Torgils sonson, kung Erik att ge befattningen till hans son Ulf Tostesson och själv gifta sig med Ulfs syster Sigrid. Därefter uppstod en fnurra på tråden, när Ulf Jarl slog sig på Styrbjörns sida vid slaget på Fyrisvallarna. Då gick hedersuppdraget till en man som hette Sigurd och som jag tror gifte sig med en okänd halvsyster till kung Erik, eftersom det senare i historien dyker upp diverse personer som ville bli kung, och måste ha någon sorts förhoppning att vara valbara, och som inte hör till Eriks linje. När Erik dog ville Sigrid förstås att hennes familj skulle ha en jarl, och satte tryck på sin son, men Olof Skötkonung ville inte avsätta Sigurd, så Ragnvald Ulfsson fick bli den förste jarlen av Östergötland istället.
När Danmark enades enligt överenskommelse efter kung Gorms död och Harald Blåtand tog över, gav han Östdanemarks kungasöner jarlstitlar som kompensation för sitt förlorade kungarike. En fick Skåne och en fick Själland. Dessutom fanns den en mäktig man på Fyn och en på Bornholm, som han blev tvungen att utnämna, fastän han inte hade några hållhakar på dem. Så gick tiden. Toke Jarl av Skåne föll på Fyrisvallarna och efterlämnade bara små barn. Dessutom behövde Harald Blåtand ett ståndsmässigt uppdrag för sin svärson, Torgils Sprakalägg, som hade gift sig med hans dotter Astrid. Normalt sett flyttade kvinnor till sina män, men Torgils Ulfsson kunde inte flytta hem till Västergötland efter att hans far Ulf Jarl varit med i striden på Styrbjörns sida, och han själv tagit ställning för danskarna genom att gifta sig med kungens dotter. Harald utnämnde honom till jarl av Skåne. Det var i sista stund. Inte långt därefter föll den gamle kungen.
Jarlen av Själland, Sigfred eller Sigvalde i sagan, hörde liksom Toke till den gamla östdanska kungasläkten. Efter slaget vid Svolder hör vi ingenting om honom. Dog han utan arvingar? Hans bror Torkel Höge gjorde däremot karriär på annat vis. Troligen hade han inget behov av att vara jarl. Men det ska ha funnits fiendeskap mellan honom och Sven. Från vilken tid och varför har jag inte hittat. Kan det ha med det förlorade jarlsämbetet att göra?
På Fyn var det den berömda Palnertokefamiljen som innehade jarlsämbetet. Jag tror att man vid utgrävningarna på Munkebo bakke har hittat jarlsgården. Men ca 980 övergavs den. Palnertoke, Haralds gamla fiende, hade nog dött. Nu kunde kungen ta jarlsämbetet ifrån familjen, bara genom att underlåta att utnämna arvingen. Vid denna tid byggdes istället Nonnebakken vid Odense, men om det har något samband vet jag inte. Sven Tveskägg däremot var Palnertokes fosterson och hade ett mycket bra förhållande till hans familj. När positionen som jarl av Själland blev fri, var det logiskt att han gjorde något för denna sin närstående släkt. Vi vet att Palnertokefamiljen från början var från Fyn, men vi vet också att det senare fanns en ny jarlsfamilj på Själland, som verkar vara släkt med Palnertoke och kallas Hvide, bl a Skjalm Tokesen Hvide. Den här ätten börjar enligt uppgift med Slaug/Slö/Slau Tokesen, som var far till Toke Trylle. Mitt förslag är att den förskräcklige Vagn ur sagan (varifrån hans namn kommer kan man knappt gissa) kunde ha haft en bror som enligt namngivningsreglerna hette Toke Åkesson och var född kring 980. Det var väl hans son som hette Slaug (precis som Vagn också ett totalt omotiverat namn), som blev jarl av Själland. Därefter kom Toke Troll/Trylle som sägs ha varit den förste kristne i familjen. Det är möjligt.
