Sigrid Storrådas tid

  Detta är i o f s en bild av kung Håkon som vattenöser hednajarlen Håkon Sigurdsson av Christian Krohg Gissningsvis föddes dottern till Håkon den Gode/Adelsteinfostre ca 955 av en okänd mor. Håkon dog som bekant ca 961 och om hans dotter varit giftasvuxen hade hon var mycket attraktiv på äktenskapsmarknaden för att legitimera nästa kung, som ju var Harald Eriksson, som föll ca 970. Vart kan hon ha tagit vägen? Änkedrottning Gunhild och hennes söner kan ju inte ha haft något intresse av att skicka henne ur landet, för de kunde ju ha fått nytta av Tora, men så tycks det knappt ha varit. En mycket inflytelserik person var Arne Armodson av Giske/Jarl av Möre. Han var gift med en Tora Torsteinsdotter Galge - och mer vet man inte. Arne var far till Kalv och en hel massa andra viktiga personer, samt farfar till Tora Torbergsdotter. Tora Torsteinsdotter Galge var född ca 970 och det skulle passa perfekt med Tora Håkonsdotter som hennes mamma, ifall denna så många andra unga mödrar dog i b...

  Sjellestenen foto: Roberto Fortuna, på uppdrag av Danish National Museum Frøsten statte denne sten efter sin lagsmand Gyrd, Sigvaldes broder; ... Tvegges/drengenes(?)... på... hede/ed (hede ell. landtunge). Jag letade efter biskoparna Odinkars födelseår och hittade den här runstenen. Före kung Gorm regerade Gnupa (= Knut?) Olofsson i Danmark. Han hade en son som hette Sigtrygg som nog inte lyckades bli kung, även om hans mamma Asfrid Odinkarsdotter satte upp två runstenar som skulle bevisa det. Gnupa hade även en bror som han tidigare regerade med, som hette Gyrd. Detta var under den första hälften av 900-talet. Strut-Harald och hans bror Gorm var söner till den sista östdanska kungen Sigfred Gormsson och föddes i början av 930-talet, strax innan Gnupa dog och Gorm blev kung.  Strut-Harald kan bl a ha varit gift med en Gyrdsdotter från Olofsätten. Han hade flera söner, bl a Sigvald (= Sigfred) som förekommer i Jomsvikingsagan. Men runstenen tyder på en annars okänd son, Gyr...

  Som bekant var Håkon Haraldsson/Håkon den gode/Håkon Adelsteinfostre yngste son till Kung Harald Hårfagre och hans frilla Tora, dotter till hersen på Sola och syster till Torleif Spake. Han föddes hastigt och lustigt av en slump hos den unge, barnlöse Sigurd Jarl av Lade, som såg detta som en gudavink. Han gav pojken sin fars namn, vilket enligt namngivningsreglerna var reserverat för den egne äldste sonen, och lovade att ta hand om Håkon, eftersom kungen var så gammal och i varje fall inte var en särskilt aktiv far. Vid den tiden var kungasonen Erik redan utsedd till medregent. Han drog sig inte för att ta livet av sina bröder, vilket gav honom tillnamnet Blodyx. Den gamle Harald verkar ha varit orolig för sin minsting, och när denne var i åttaårsåldern skickade han honom till England, där kung Adalstein hade en sorts skola för kungasöner. Planen var att dessa senare skulle åka hem och kristna sina länder. Harald Hårfagre dog när Håkon var 15 år. Kung Adalstein satte då sin plan...

    Drottning Gyda, är enligt den teori som jag stöder, Sigrid Storrådas äldre syster och Kung Olof Björnssons hustru. Vidare tror jag att hon var den Gyda som gifte sig med kung Harald när Styrbjörn kom till Danmark, d v s enligt denna teori hans mor, änkedrottningen. Att Sven Tveskägg kallade sin äldsta dotter Gyda kan ha två orsaker. Det ena är att han var gift med en Gyda som dog i barnsäng. Men den teorin tror jag inte på. Den andra är att han kallade sin dotter så efter en nära släkting. Och det skulle stämma, ifall hans far var omgift med Gyda Tostesdotter. Enligt namngivningsreglerna bör den släkting som ger sitt namn vidare vara avliden. Men det finns undantag. Det som gör att jag ser Drottning Gyda vid liv vid den tidpunkt som Gyda Svensdotter troligen föds, nämligen någon gång i början på 980-talet, är runstensfragmenten på Husaby kyrkogård, den ena stenen rest till minne av Styrbjörn och den andra av Gyrid. Jag tror att hon reste stenarna efter sin man Olof och sin...

  Drottning Tyra berättar för Gorm den Gamle om Knuts död Bild av August Carl Vilhelm Thomsen 1813 - 1886 Jag har funderat på hur det gick till när Gorm den Gamle blev kung av Danmark. Enligt Peter Lawaetz (fritt ur minnet) kallades Gorm till det tvådelade Danmark från England efter att Kung Henrik invaderat Hedeby och gjort Kung Gnupa omöjlig. Det var i princip samtidigt som Håkon, 15, återvände till Norge och avsatte sin halvbror Erik. Ett listigt avtal skulle ena Danmark i nästa (Knuts) generation. Så här tror jag att det var. Gorm var son till Hardeknut som varit kung av Jorvik, men av olika anledningar var det inte ett alternativ för Gorm. Som son till en underkung i England var han döpt som kristen. Han kan länge ha tänkt på möjligheten att bli kung av ett enat Danmark. Gnupa var ett slags kusin till honom och regerade i västra Danmark. Genom att Gorm gifte sig med Tyra från östra Danmark och skickade sin äldste son Knut som fosterson dit förberedde han marken för ett enande....

    Verk av Christian Krohg, som troligen föreställer Håkon Jarls depressiva vintervistelse hos Harald Blåtand ca 962   År 954 föll Erik Blodyx i England och hans familj fördrevs. Återigen hamnade de på Orkneyöarna, där dottern Ragnhild var gift. Under andra omständigheter hade hon kanske kunnat få vilket kung som helst, men den här otroligt förnäma familjen var non-grata överallt, utom just på de karga öarna. Kung Gorm av Danmark ville inte på villkors vis ha sin dotters familj i landet, och år 954 var han visserligen gammal, men det var han som bestämde. Tydligen är det ett etablerat faktum att Blodyxsönerna under ledning av Gamle Eriksson anföll Norge redan år 955, men besegrades, vilket till stor del berodde på Egil Ullsärks list. Gamle föll då vid Rastarkalv. En del vill ha det till att de danskar som stödde bröderna hörde till Harald Blåtands män, men det tror jag inte. Enligt min åsikt hade Harald ingenting att säga till om då, och inte heller någon större anlednin...

  Bild av det famösa blotet med Håkon den Gode av Peter Nicolai Arbo Historiens pinsammaste blot var det när Håkon av Norge ingick en kompromiss med de norska bönderna, som ingen var nöjd med, vilket väl syns på bilden. Men nu tänkte jag diskutera kort om nioårsbloten. Dessa firades faktiskt vart åttonde år. Det finns en bra förklaring till detta i Andreas Nordbergs arbete J ul, disting och förkyrklig tideräkning , som jag hittade på internet. Men låt oss nu bara acceptera att det var åtta år emellan och leta efter vilka år dessa stora blot firades. Det sista nioårsblotet i danska Lejre var 934. Det stämmer utmärkt med den teori som jag stödjer, om att den kristne Gorm kom till Danmark 936 och visserligen låg rätt lågt med sin trosutövning, men ändå bör ha haft någon gräns. Och nioårsblotet var den gränsen. I Uppsala nämns ett nioårsblot 976, samt troligen det sista blotet 1084. Någon gång hände något som gjorde att blotcyklusen med åtta år emellan avbröts. Jag gissar på att det va...