Håkon Sigurdssons vistelse på Hälsingekusten
Verk av Christian Krohg, som troligen föreställer Håkon Jarls depressiva vintervistelse hos Harald Blåtand ca 962
År 954 föll Erik Blodyx i England och hans familj fördrevs. Återigen hamnade de på Orkneyöarna, där dottern Ragnhild var gift. Under andra omständigheter hade hon kanske kunnat få vilket kung som helst, men den här otroligt förnäma familjen var non-grata överallt, utom just på de karga öarna. Kung Gorm av Danmark ville inte på villkors vis ha sin dotters familj i landet, och år 954 var han visserligen gammal, men det var han som bestämde.
Tydligen är det ett etablerat faktum att Blodyxsönerna under ledning av Gamle Eriksson anföll Norge redan år 955, men besegrades, vilket till stor del berodde på Egil Ullsärks list. Gamle föll då vid Rastarkalv. En del vill ha det till att de danskar som stödde bröderna hörde till Harald Blåtands män, men det tror jag inte. Enligt min åsikt hade Harald ingenting att säga till om då, och inte heller någon större anledning att ge sina systersöner sitt stöd. Jag tror att Gunhilds och Eriks söner därefter satt och slickade sina sår fram till 958 när Knut föll vid belägringen av Jorvik, kung Gorm drog sig tillbaka i sorg och Harald upphöjdes till medregent. Då gav han sina systersöner en fristad på Brännöarna bakom ryggen på Gorm och gav dem sitt stöd. Det skulle vara en fjäder i hatten om han kunde installera en underkung i Norge och kräva skatt av grannarna.
Men hur var det nu med Håkon Sigurdsson och Hälsingland? Ja, vad vi vet är att han under 960-talet hade sina skepp där och härjade i Östersjön när han inte kunde vara i Norge p g a konflikten med Eriks söner, efter att de tagit makten där 961. Man får väl faktiskt anta att han hade kung Emunds välsignelse till detta. Allt annat skulle väl vara litet väl grovt. Vad hade de för förhållande eller för släktskap? Vid denna tid tror jag att Håkon inte hade några giftasvuxna barn att använda inom politiken, och kung Emund hade helt klart en akut släktbrist. Det kan väl hända att det fanns ett halvt löfte att gifta bort Erik (Segersäll) med någon framtida Håkonsdotter, men i så fall blev det inget av när pojken blev byxmyndig. Men när skaffade sig Håkon sin militära stödpunkt i Hälsingland? Ja, det kan faktiskt ha varit tidigare. Från ca 955 kunde man förutse att situationen i Norge skulle försämras på olika sätt. Dels p g a angreppen från Blodyxsönerna, dels p g a kungens nyfödda religiösa nit och polariseringen av norrmännen. Håkon kan redan före 960 ha sett sin rörelsefrihet begränsad och tagit ett snack med kung Emund. Även i normalfallet kunde det vara jobbigt för norrmän att ta sig in i Östersjön. Någon gång mellan 958 och 962 inrättade han i alla fall sin bas där.
Fanns det släktskap mellan Håkon och Emund? Vi vet nästan ingenting om de svenska kungarna före Erik Segersäll, men om man nu tittar på namngivningsreglerna, så hette Eriks och Sigrids andra dotter Holmfrid. Den första borde ha fått namn efter Eriks mor, Emunds drottning, men den andra kan blivit uppkallad efter pappas farmor, d v s Emunds mor. Argument för att hon fått namn från pappans sida och inte mammans, är förstås att ingen av Sigrids mor eller farmor/mormor var kunglig. Alltså bör Emunds mor ha hetat Holmfrid och bör ha varit av god familj. I Sverige fanns det ingen utom Sigrids familj som hade kungliga anor och som kunde vara värt besväret att gifta sig med. Danmarks kungliga familj är någorlunda väldokumenterad, men i den norska historieskrivningen finns det luckor, eller tror någon att familjer som fick femtielva söner inte hade några döttrar? (Möjligen med reservation för Gunhild och Erik, som i så fall hade haft otur med sina andra döttrars svärisar, vilka inte ställde upp när de var i nöd.) Emunds mor kan t ex ha varit en syster till Sigurd Jarl. Han ska ha haft tre bröder, men bara en syster, som var gift/frilla med/till Harald Hårfagre. Varför skulle inte ytterligare en syster ha kunnat bli bortgift med en svensk kungason? På något sätt kommunicerade familjerna, även om det bara ger sporadiska utslag i historieskrivningen. Erik Segersäll hade t ex en viss kontakt med Håkon Jarl. Det sägs att hans förfader och namne Erik Emundsson (Väderhatt?), far till Björn den gamle var gift med en Ingeborg Haraldsdotter (Hårfagre) som han försökte offra till gudarna (???). Beröringspunkterna mellan Norge och Sverige var i alla fall större än mellan Danmark och Sverige vid denna tid, om man med Sverige menar kungahuset.
Det finns en runsten i Uppland som är rest efter en Håkon Jarls son. Håkon Jarl hade många frillor. Man får inte göra misstaget och tro att dessa var några arma pigor. Det är mycket troligt att Håkon sökte kontakt med högt ansedda upplandsbönder i kungens kretsar när han höll till på kusten. Bönder är f ö inget nedvärderande uttryck, tvärtom! Frilloäktenskap var ett vanligt sätt för att skaffa sig förbindelser. Det enda man kan säga är väl att frillornas familjer hade något lägre status än mannens. I fallet med Håkon Jarl var det ju ganska svårt att hitta en social jämlike, men dessutom var det (för det mesta) inte accepterat att ha flera "rättmätiga" hustrur Frillor kunde en man däremot ha många av samtidigt. Se Harald Hårfagre. Vi talar nu om den hedniska tiden. När kyrkan kom in i bilden ändrades moralföreställningarna.
