Tes 38: Varför Håkon Jarl brände templet i Gudhem
974 fördes fredsförhandlingarna mellan segraren Otto II och förloraren Harald Blåtand vid Hals på Jylland. Otto var i princip bara ute efter att införa kristendomen överallt och kom inte med några skadeståndskrav, som jag kan se.
Otto krävde att Sven, som Harald Blåtand vägrat erkänna, skulle döpas (och därmed erkännas som Haralds son). Han lät hämta honom från Palnertoke på Fyn, och dessutom den äldste sonen Pallig, för att nästa jarl på Fyn skulle vara kristen. Harald fick erbjuda honom sin andra dotter, Gunhild, som kompensation. (Jag tror att Tyra var förlovad med Björn av Sverige sedan barnsben, p g a att kung Olof och hans drottning var döpta.) Dessutom låg Håkon Jarl kvar i hamnen och väntade på lämpligt väder för att kunna resa hem. Han hade ställt upp till 100% som vasall för Harald Blåtand, men Otto gillade inte att Norge regerades av en hedning, så han tvångsdöpte Håkon och skickade med ett gäng präster som skulle ge jarlen kristendomsundervisning.
Håkon blev ursinnig. Han gav sig av omedelbart, fast vinden låg på från norr, och fick därför segla in mot Östersjön istället. Prästerna som han blivit påprackad dumpade han någonstans, så fort det gick, och sedan seglade han in i Öresund, där han härjade på båda sidor, dvs på Själland och i Skåne. Han ville absolut visa att brytningen med Harald Blåtand var total. Så. Nu hade Håkon ingen allierad mer och ingen utsikt på att någonsin få någon, för alla var kristna - utom Erik i Sverige. Jag är säker på att de kände varandra sedan den tiden när Håkon hängde omkring i Östersjön och hade en bas i Hälsingland. Håkon visste att Erik hatade den mäktiga släkten i Västergötland som hade stött kung Olof (som Erik hade giftmördat). 974 var Torgils Ottarsson (mitt antagande) och hans kusin Skoglar-Toste Håkansson döda. Men den gamle jarlen levde. Och så den rätt så unge bonden Ulf, bror till Sigrid. Om Ottar Jarl visade sig så inkompetent som det bara gick, alternativt dog, så skulle kung Erik kunna sätta dit en ny jarl. I en artikel läste jag om att kungen var ansvarig för landets tempel, respektive i Västergötland var det ju kungens ställföreträdare, då man knappast kunde förvänta sig att kungen skulle komma galopperande ända från Uppland för att jaga bort fiender. Så om det fantastiska templet i Gudhem, med 100 gudar och vigt till Tor, förstördes, så hade Ottar Jarl inte skött sitt jobb. Nu var ju Håkon Jarl en hedning (om än tvångsdöpt), men vad gör man inte för att ställa in sig hos den ende möjlige allierade makthavaren? Så han drog (troligen) från Kalmar, via Växjö, Jönköping, Ulricehamn till Falköping och brände templet i Gudhem.
Ottar Jarl gjorde Håkon Jarl till fredslös - Varg i Veum. En annan källa säger att de möttes i strid vid Risveden, kanske någonstans kring Vänersborg och att den gamle Ottar föll. I varje fall bör han ha dött nu, för 975 blev ju Ulf Tostesson utnämnd till jarl i samband med Eriks bröllop med Ulfs syster Sigrid, så det fungerade ju inte så bra med att knäcka släkten 974.
Hur kom det sig att Håkon var kvar i Västergötland så länge tills jarlen kravlade sig upp på sin häst för att personligen ta kampen (då skyddandet av templet, resp. hämnden på marodören var hans yttersta plikt)? Man kanske skulle kunna se det som en väntjänst mot en medhedning. Om Ottar Jarl föll i strid skulle han dels komma till Valhall och dels inte kunna dömas och förnedras av Kung Erik. För Håkon Jarl hade ju inget personligt otalt med Ottar Jarl.
