Varför Håkon Jarl avslutade samarbetet med de norska kungarna och deras mor

 

 Bild av Christian Krohg

Jag har tidigare inte fått till timingen med Håkon Jarls plötsliga flykt till Danmark. Det ska ha varit vintern 969/970 som han låg och deppade i Harald Blåtands gästsäng och enligt uppgift ska det ha skett efter att han tog livet av sin farbror Grjotgard, som hade förrått sin bror, Håkons far Sigurd, år 962 och därmed förorsakad dennes död. Men överfallet på Grjotgard ska ha skett 965. Och därefter insåg väl Blodyxsläkten att de fick acceptera Håkon som jarl. Och det gick bra ett par år.

Det finns en annan jättekonstig grej, och det är att Håkon Jarl, under den tiden som han hade vapenstillestånd med drottning Gunhild och hennes gossar, påstås ha jagat Olav Tryggvason genom Norge och Sverige. Allt i den (helgon-)sagan måste man inte tro på, men jag gissar att det var så här:

Håkon Jarl var från början lierad med de mördade småkungarna i Viken (dit Olavs far hörde) och på Opplanden (varifrån bl a Olavs mor kom). Han kan inte ha haft något intresse av att förfölja Astrid och Olav till Sverige. Det enda jag kan tänka mig är att han blev lurad.

Min hypotes är att Gunhild hittade på en förevändning för att driva in en kil mellan jarlen och alla hans anhängare. Hon kan t ex ha påstått att ungen var hennes eget barnbarn och att barnamodern hade flytt över gränsen med den rättmätiga arvingen. Eller något liknande.

Detta var 969. I Sverige låg kung Emund på sin dödsbädd. När han dog skulle tinget troligen välja båda kungasönerna Olof Björnsson (son till kung Björn) och Erik Emundsson (sonsonson till kung Björn och son till Emund) till efterträdare. Bara det gjorde dem till konkurrenter. Men som jag ser det hade Olof Björnsson stöd av Sigrid Storrådas familj i Västergötland, vilken i Eriks åsikt hade för mycket makt. Nu tycks familjen dock ha blivit försvagad p g a dödsfall. Hur som helst. (Det kan även finnas ett element av religionskrig i detta. Vad sägs om att Harald Blåtand låtit döpa Olof och lovat honom sitt stöd?) Astrid och hennes barn flydde över älven tillsammans med Torolv Luseskägg och hans son Torgils till Håkan den gamle. Det hade knappast varit meningsfullt för Håkon Jarl att be kung Olof om stöd för att gå in och plocka ungen hos Håkan den gamle, om dessa nu var lierade, så kung Erik var ett bättre kort. I o f s kan Olof redan vid detta tillfälle ha blivit undanröjd. Han dog ungefär vid denna tid av en förgiftning (etter), och ingen hade mer anledning att mörda honom än Erik, dock på ett sådant sätt att ingen skulle kunna bevisa att det var han. Å andra sidan hade väl folk även på den tiden en hjärna i skallen.

Håkon frågar nu Erik om han kan hjälpa till. Som vanligt behöver Erik allianser. Han har ingen släkt och inga tydliga vänskapsband. Nästan alla kungar och utländska makthavare är vid denna tid döpta. Utom Håkon Jarl och Sviatoslav av Ryssland. Döpta kungar och hövdingar vill i allmänhet inte gifta bort sina döttrar med en hedning. Så när Håkon ber honom om en tjänst blir Erik glad. Speciellt som det gäller att ge Håkon den gamles familj en käftsmäll, så han skickar med honom sina egna kämpar som handräckning.

Nu får dock Ragnvald Håkansson, en kunglig hirdman, reda på planerna och skyndar sig hem för att mobilisera sin släkting Ottar Jarls krigare och rädda farsans gård. Den ena varianten är att Ragnvald på detta sätt får stopp på Håkon Jarl. Den andra varianten är att en träl som heter Burste hotar Håkon Jarl med en gödselgrep och får honom att tappa konceptet. Det låter otroligt. Men säg nu att Burste tillfälligt får stopp på den förbluffade jarlen, som i tid upptäcker att ungen han jagar i själva verket är Olav Tryggvason, sonen till hans vänner. 

Det innebär att Håkon Jarl inser vilket fulspel Gunhild och hennes söner håller på med. Han drar till Danmark, deppar sig igenom vintern, och när våren kommer har han fantastiska planer på hur han ska bli av med en hel drös fiender och få Norge serverat på silverfat. Vilket fungerar, men det tar vi en annan gång.