Funderingar på tidsplanen vad gäller Sigrids familj under hennes barn- och ungdom

 

Obs, förutsatt att mina teorier om släktskap stämmer. Jag tar f ö sagan om Olav Tryggvason med en nypa salt.

I Norge föds Torolv Torgilsson Luseskäggs son Torgils ca 963 - 965. Med tanke på Torolvs ålder bör han blivit far långt tidigare. Man kan utgå från att den förste Torgils Torolvsson dog före denna tid, så namnet var ledigt igen.

Eilif från Hisingen måste ha blivit far till den dotter som gifte sig med Ulf Tostesson senast 955, då Ragnvald Ulfsson troligen föds 970, för Ragnvald Håkonsson blir då persona non grata hos den nytillträdde kung Erik och lämnar landet (för Polotsk). 970 har nämligen kung Emund dött. Även om Ragnvald inte är död, kan det vara rimligt att man uppkallar ett barn efter honom, när man kanske aldrig mer kommer få se honom.

När dog Skoglar-Toste? Harald Grenske sökte asyl hos honom och seglade med honom. Detta kan ha skett 968 efter mordet på kungarna Gudröd och Tryggve från Viken. Drottning Astrid kom inte direkt till Västergötland, utan ca 970 tillsammans med Torolv Luseskägg och den 6-årige Torgils, samt med sin 5-åriga dotter Ingeborg. Sagan till trots kan hennes far Erik av Obrestad ha varit död redan länge. År 965 föddes Erik Håkonsson (Lade). Jag tror att Håkon Sigurdsson var lierad med en dotter till Erik av Obrestad och hans hustru, som kanske var en Gudbrandsdotter från Kula. På det sättet fick han till en förbindelse med kungarna i Viken och med två småkungar på Opplanden. Men Erik av Obrestad bör ha varit avliden när Erik Håkonsson fick namnet.

Enligt sagan kom Astrid till Håkan den gamle (Tostes far), och Harald Grenske till Toste. I så fall levde de båda 968, den gamle även 970. Men Toste kan ha dött före 970, vilket skulle det göra möjligt för Ulf att uppkalla sin son efter honom: Torgils Sprakalägg. Obs att ingen uppkallas efter Håkan, vilket tyder på att han fortfarande lever då. (Jag har tidigare chansat på att Toste levde till 982, det tror jag inte längre/just nu!) Stormannen Egil från Västergötland, som senare uppfostrade Astrid Olofsdotter (f. ca 996), ser jag som en sen son till Toste och jag har tidigare gissat på att han var född ca 970. Ja, född något tidigare, och det skulle passa med Tostes död.

Ulfs söner, Ragnvald och Torgils Sprakalägg måste vara vuxna senast ca 985. Ragnvald för att han ska kunna ta hand om släktgården när Ulf lämnar landet, Torgils för att han ska kunna gifta sig med kung Haralds dotter. De måste ha fötts mycket tätt ca 970, kanske var de tvillingar. Några fler barn nämns inte. Det var nog många mödrar som dog vid en tvillingfödsel.

971 giftmördas kung Olof, medregent till kung Erik, Gydas make (Björns far). Klart misstänkt är förstås kung Erik. Detta bör drastiskt ha försämrat relationerna mellan den västgötska släkten och kung Erik, efter att redan Ragnvald tvingats i landsflykt (p g a lojalitetskonflikten vad gällde utlämnandet av Olav Tryggvason till de norska härskarna).

974 härjar Håkon Jarl i Västergötland, efter att ha blivit kränkt av Harald Blåtand och kejsar Otto. Bl a bränner han ner det stora templet i Gudhem och dödar Ottar Jarl och hans son Torgils Ottarsson. Håkon hade relationer med Erik. Dels möjligen p g a släktskap på moderns sida, men runstenen som vittnar om Håkon Jarls son tyder på att Håkon inte bara härjade allmänt i Östersjön från sin bas i Hälsingland 962 - 965, utan hade kontakter på östkusten. Erik och han höll kontakten även senare, till in på 90-talet (frillan Aud och mordet på Åke). Alltså kan han ha härjat i vetskap om att kung Erik gärna ville ge Torgilsklanen en näsknäpp. Och genom att provocera den urgamle jarlen fick han chansen att döda honom. Annars kan man ju inte förstå varför han absolut ville bränna ett hednatempel p g a att han blivit tvångskristnad! Men Ottar kanske inte skulle ha brytt sig om ifall Håkon brände ner den kristna byn, numera Varnhem.

Erik var ca 23 år när han kom ihop sig med västgötarna och insåg kanske inte heller hur isolerad han var utan familj. 975 försonades han med dem. Han gjorde Ulf till jarl och gifte sig med Sigrid. Det är dock inte säkert att Gyda var särskilt nöjd.

Men efter att ha blivit av med konkurrenten Olof 971 ville kung Erik förstås inte ge dennes son Björn medregentskap några år senare. 977 var Björn 16 år och fick lämna landet. Ulf var hans morbror och fosterfar. Denne kunde dock inte bryta med kungen än, då hans egna barn var för små att klara sig utan honom. 

Med tanke på åldern på Ulfs söner, så verkar han inte ha lämnat Västergötland förrän kort före slaget vid Fyrisvallarna. 985 var Ragnvald och Torgils vuxna nog (15 år) att gifta sig, respektive ta över gården. Änkedrottning Gyda följde med och gifte sig med Harald Blåtand.

985 är återigen relationerna mellan kung Erik och hans frus familj absolut frostiga. Erik utnämner en ny jarl av Västergötland, en Sigurd, som troligen gifter sig med Eriks halvsyster, en frillodotter. Sigurd kan i o f s härstamma från Sigge på Kvaldingsö, som var ingift i västgötasläkten.

Men som senare återigen blir klart: Kung Erik klarar sig inte utan stödet från Sigrids släkt, även om de bråkar hit och dit. För Erik har fortfarande ingen klan, förutom Sigrids, och deras barn orienterar sig mot Västergötland.