Tingsplatser

-
 

Torgny Lagman talar på tinget i Uppsala - bild av Christian Krohg

Det finns betydligt mer information om norska ting än om svenska. Vem vet om det inte fanns byating som träffades t ex vid domarringarna? Viktiga tingsplatser som Uppsala känner vi i alla fall till, och Götala utanför Skara.

Men jag har funderat på om inte Götala blev helt övergivet när Västergötland kristianiserades, för vad skulle man ha två tingsplatser till så nära varandra? Götala var en hednisk plats. Det berättas att drottning Astrid Olofsdotter, som efter kung Olavs flykt till Ryssland återvände till sina västgötska hemtrakter, talade på tinget i Hånger och uppmuntrade bönderna att ställa upp på lille Magnus´ sida, när norska storbönder som Einar Tambarskelve ville sätta honom på den norska tronen för att bli av med Knuts första fru och sonen Sven (och för att instrumentalisera honom för sina egna syften, kan man tänka).

Hånger låg nära Hornborgasjön, Axevalla, Skara och den kristna byn Varnhem. Här ska den kristne kung Inge ha blivit begraven. Se även inlägget om drottning Astrid Olofsdotter.

Det kan ha varit Olof Skötkonung som flyttade tinget dit. Eller kanske Anund Jakob. Kanske blotades det fortfarande lite grann på en del ställen i Västergötland. Att flytta tinget från det hedniska inflytandet kunde vara ett sätt att markera.

Troligen var Uppland ockuperat av Knut ca 1026 - 1030. Det betyder att kung Emund (jag ser honom som en inofficiell medregent), som skötte blotandet åt sin fromme bror Anund Jakob, inte kunde åka dit, utan fick låta upplänningarna göra jobbet själva. Inte heller kan något ting i kunglig närvaro ha avhållits, ifall nu inte Knut gjorde det. Fast jag tror inte han själv residerade i Uppland mer än några veckor kanske.

1030 vann Knut slaget vid Stiklestad mot Anund Jakob, men försvagades så mycket att han blev tvungen att sätta prioriteter. Då gav han upp tanken på att lägga Sverige under sig, och lämnade troligen också Uppland vid denna tid. 1034 hämtade en delegation Magnus Olavsson från Norge för att sätta parveln på tronen, men 1035 hade de inte kommit fram till Norge än, utan uppehöll sig i Sverige, där Astrid, Magnus´ styvmor propagerade för hans sak. Bl a ska hon ha hållit tal på tinget i Hånger.

Till mångas förvåning lyckades Magnus´ sida driva ut drottning Alfiva och prins Sven Knutsson ur Norge, men innan Knut hann slå tillbaka dog han. Tja. Därmed var situationen i hela norra Europa en helt annan en innan.

Populära inlägg i den här bloggen

Tes 15: Släktskapet mellan Kata från Varnhem och Sigrid Storråda

-
Bild
  Den fascinerande Kata från Varnhem som man har kunnat rekonstruera genom DNA levde i början av 1000-talet. Med hennes generation dog många av de gamla nordiska namnen ut. Efter denna tid var det främst kristna dopnamn som gällde, ifall det nu inte fanns särskilt förnäma namn i släkten, som smällde högre. Namn som Torgils och Ingeborg t ex. Namnet Kata är annars bara känt från en runsten i Skåne. Det gör det troligt att även vår Kata var skånska. Kvinnor flyttade normalt sett till sin mans släkt när de gifte sig. Men det finns undantag även i Katas släkt. På stenen i Varnhem står det: Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster . Tyvärr får vi väl nästan utgå från att det inte var helt sant. Egentligen hade han nog velat göra precis som Tole på Kållandsö 100 år tidigare; sätta en sten med texten: Tole satte denna sten efter Torkel, sin släkting . Jag tror att det viktigaste för Kättil var att visa att han var svåger med Torgils än att hans hustru bl...
Läs mer

Edla Eriksdotter och hennes syster

-
Bild
  Erik den helige Det är väldigt fascinerande vad man ser när man ställer upp familjeträd. Vi har dels Edla Eriksdotter född 1045 och gift med Thord Ulfsson Bonde, son till Ulf Galiciefararen Torgilsson (ättling till Ulf Jarl av Västergötland och hans sonson Ulf Jarl av Danmark) och Bodil Håkonsdotter (Ladejarl). Edla måste vara dotterdotter till kung Emund Gamle och Astrid Njalsdotter. Hennes far var en Erik och jag har funderat på vilken Erik det var. Nu är jag rätt så säker på att hon var sondotter till Emund Åkesson och hans kungliga brud. Enligt namngivningsreglerna borde Erik Segersälls och Sigrid Storrådas äldsta dotter ha fått namnet Ingegerd/Ingeborg och några generationer senare hittar vi en Ingegerd i det danska kungahuset, där namnet annars inte finns. Alltså Edla och Thord fick Jedvard Thordsson Bonde som gifte sig med Cecilia Blot-Svensdotter och fick Erik Jedvardsson. Jag tror att han först var Erik Jarl och därefter Erik den helige. Dessutom fick Edla o...
Läs mer

Uppländska jarlar under senare vikingatid

-
Bild
Birger Brosa - en senare jarl Den första kungligt utsedde jarlen i Sverige var Ottar Torgilsson Jarl av Västergötland som gifte sig med kungadottern Ingeborg Olofsdotter. Han föll 974 i hög ålder tillsammans med sin son Torgils Ottarsson. 975 efterträddes han av sin brorsonson Ulf Tostesson Jarl, samtidigt som dennes syster Sigrid (Storråda) giftes bort med kung Erik Emundsson (Segersäll). När Ulf Jarl och hans äldste son Torgils (Sprakalägg) slog sig på Styrbjörns och danskarnas sida förlorade familjen jarlsämbetet. Det gick istället till Sigurd Jarl, troligen gift med en frillodotter till kung Emund, för Sigurd efterträddes av Emund, sannolikt hans son (han kallas dock lagman i källorna). Efter kung Eriks död 995 krävde Sigrid att Olof (Skötkonung) skulle fixa ett jarlsämbete till släktingen Ragnvald Ulfsson, men det i Västergötland var upptaget, så nu inrättades ett jobb i Östergötland, även om Ragnvald föredrog att hålla sig i Västergötland och göra livet svårt för Emund. Ragnv...
Läs mer