Var hyllningen av Vagn ett beställningsjobb?
En sak som sticker ut i Jomsvikingsagan är att Sigvalde beskrivs som en eländig fegis och Vagn som en stor hjälte. Sigfred/Sigvard/Sigvalde Jarl av Själland var äldste son till Strut-Harald och en mäktig man. Om inte Danmark hade återförenats hade han varit kung av Skåne och Själland. Vagn å sin sida var sonson till Palnertoke, Harald Blåtands ärkefiende. Efter Sigvaldes död, ungefär samtidigt som Harald Blåtands, verkar jarlsämbetet ha gått förlorat för familjen. Torkel Höge, Sigvaldes yngre bror, kom därför ihop sig med Sven Tveskägg, särskilt efter att han inte bara underlät att utnämna en ny jarl av den östdanska kungaätten, utan dessutom gav Själland till familjen Hvide, den tidigare Palnertokeklanen, som tydligen förlorat Fyn genom sin fejd med Harald Blåtand.
Familjen Hvide kan därför vid upptecknandet av sagan ha haft ett intresse av att den gamla östdanska kungaätten nedvärderades och att en medlem ur deras egen släkt visades som särskilt hjältemodig. Det är mycket som inte stämmer med bilden av Vagn. Han har bevisligen existerat, men även om författaren gjort sitt yttersta för att klämma in honom som aktiv deltagare vid slaget vid Hjörungavåg och påstått att han var hela tolv år och en riktig ledare, så verkar det inte vara sant. Vagn var nog bra mycket yngre och varken en jomsviking eller aktiv deltagare vid Hjörundavåg. Men varför var det så viktigt att hitta på hans hjältedåd i efterskott?
Vikingarna var ett klanfolk. De hade inga problem med kusinäktenskap om det visade sig vara nödvändigt. Sigrid Storråda, hennes bror Ulf och andra familjemedlemmar ryggade definitivt inte tillbaka inför upprepade kusinäktenskap hit eller dit. Till slut var det ganska tilltrasslat och när Sven Estridsson fortsatte i gammal god tradition satte kyrkan ned foten. Kyrkan uppskattade inte giftermål mellan nära släktingar. Men normalt sett gick nog redan tidigare gränsen vid äktenskap mellan halvsyskon. Jag tror faktiskt att just Vagn kan ha gått över gränsen. Det var väldigt viktigt i jomsvikingsagan att betona att den tolvårige danske Vagn ville döda den norske länsmannen Torkel Leira/Hvide från Viken och få hans dotter. Man kan ju fråga sig, dels varför han hade ett sådant agg till denne Torkel, och dels hur brådmogen Vagn egentligen var. Fanns det överhuvudtaget någon norsk Ingeborg Torkelsdotter eller var det något familjen ville dölja? Vagns dotterdotter blev nämligen drottning av Danmark och i släkten (fast troligen inte i rakt nedstigande led) fanns det ärkebiskopar och andra kungliga äktenskap.
Jag tror faktiskt att Vagn var gift med sin halvsyster. När Sven Tveskägg kopplade ihop sin fosterbror Åke med den unga änkan Torgunna Vesetesdotter från Bornholm kan hon redan ha haft en dotter från sitt första äktenskap med Torgils Ottarsson från Västergötland. I den familjen var Ingeborg ett vanligt namn. Torgils mor var kungadottern Ingeborg Björnsdotter. Det var nog oemotståndligt för Åke att gifta bort sin son med en flicka med sådana fina anor, även om hon var hans halvsyster. Men plötsligt var det inte längre fint, utan ett stort tabu. Jättepinsamt faktiskt. Så vad gör man? Man försöker ändra på historieskrivningen och diktar ihop en saga om en norsk flicka med samma namn.
I alla fall tror jag att det kan ha gått till så.
