Vilka var Erik och Erik? Och ville Sigurd Jarl starta upp en ny ätt?
Efter kung Stenkil utbröt kaos i den svenska kungalängden. Först ut var Erik och Erik som regerade samtidigt och sedan möjligen slog ihjäl varandra. Men vilka var de här snubbarna? Det påstås att en kallades Erik hedningen och skulle ta hand om blotet i Uppsala, medan den andra var kristen (Stenkils son?) och skulle sköta resten.
Hittills har jag kommit på fyra möjligheter. Därvid har jag också "med öppet sinne" tittat på Magnus Minneskölds och Lars Ulwencreutz förslag, utan att vara 100% övertygad.
Sven Jarl och Holmfrid Eriksdotter var föräldrar till Kung Kol/Sverker Svensson som blev urgammal (se tidigare inlägg). Han hade bl a en son som hette Erik, en halvbror till Blot-Sven, som kan ha varit den man kallar Erik hedningen.
Sigurd Jarl av Västergötland var troligen gift med en halvsyster till Erik Segersäll, d v s en N.N. Emundsdotter. En son till henne kunde ha hetat Emund Sigurdsson och i sin tur ha haft en son vid namn Erik Emundsson. Om Eriks mor dessutom varit ett barnbarn till Holmfrid och Sven Jarl, skulle det ha förbättrat hans chanser.
Erik Segersäll och Sigrid Storråda hade en yngre son som hette Emund, som vi inte vet så mycket om. Magnus Minnesköld föreslår att han hade en son som hette Björn Emundsson, född 1010 och tryckte mynt. Ja, det är ju möjligt att han hade, och att denne i sin tur var far till en Erik Björnsson som var den ene av de två Erik.
Det fjärde förslaget är att en av de två Emund/Anund hade en son som hette Erik.
För tillfället tror jag mest på Erik, bror till Blot-Sven, som Erik hedningen, och Erik ur Sigurdssläkten, som den kristne Erik.
Försök till ett dynastibygge
Sigurd Jarl måste ha sett hur Sigrids familj blev mäktigare och mäktigare genom att hela tiden knyta familjemedlemmar till kungasläkten och kan ha kommit på tanken att göra detsamma. Jag tror att han blev jarl genom att gifta sig med en halvsyster till Erik Segersäll. Därmed hade han tagit ett första steg. Källorna berättar sedan om en Emund lagman (men det stämmer inte med lagmanslängden - jag tror att Emund var jarl) som efter att Ragnvald Ulfsson Jarl lämnat landet var mäktigast i Västergötland och försökte störta Olof Skötkonung vid Ulleråker, kanske för att han ansåg att han hade chans att själv bli vald till kung. Emund är ett mycket kungligt namn, men en dotterson till kung Emund borde heta så. Om nu Emund också gifte sig med eftertanke, t ex med en sondotter till Holmfrid och Sven Jarl, d v s en sorts kusin, så skulle han ha ytterligare chanser. En son till Emund och denna hustru skulle mycket väl ha kunnat kallas Erik, efter mormorsfar. Tydligen blev Erik Emundsson far till en Olof Eriksson (senare kallad Näskonung) innan han och hans konkurrent föll i sin tvekamp. Frågan är ju om namnet Olof togs av politiska skäl - vi har ju nu raden Sigurd - Emund - Erik - en Olof skulle göra den perfekt - eller om Erik Emundsson lyckades få fatt på en Olofsdotter, men det betvivlar jag.
Vad en Näskonung är, diskuterar Lars Ulwencreutzi sin bok Från Oden till Vasa. Alltså det är väl möjligt att Olof Eriksson Näskonung var en sorts lokal kung under den tid när allt hängde i luften, kanske på en borg på ett näs. Höjentorp kanske, eller Axevalla, kanske...
Hur som helst påstås Olof Eriksson vara far till Ragnvald Knaphövde, som gjorde bort sig på sin Eriksgata. För att kunna kalla sin son Ragnvald måste han dock se till att få in namnet i släkten. Troligast är det kanske att Olof gifte sig med någon ur Stenkilssläkten. Stenkil var ju son till Ragnvald Jarl. Annars måste man fundera på om stormannen Egil, som jag tror var Sigrids yngre halvbror och brorson till den förste Ragnvald (hirdmannen) kan ha använt släktnamnet och om Egils sondotter gift sig med Näskonungen och blivit mor till Ragnvald Knaphövde Olofsson.
Vi får väl se om jag kommer vidare i den här frågan.
