Vad betyder skötkonung?

-
 
Ett av de mynt som Olof Skötkonung präglade. 

Det finns många tolkningar till varför Olof kallades Skötkonung. På sin tid kallades han väl oftast Olof den svenske för att skilja honom från Olav Tryggvason den norske, men det står faktiskt Scot på myntet.

I gamla skolböcker står det att han redan i sin moders sköte blev vald till kronprins av tinget, eftersom Styrbjörn gjorde ett olämpligt intryck. En annan variant har med skatt att göra, antingen att han tog upp skatt eller var skattskyldig till Sven Tveskägg (men det senare är väl tveksamt med tanke på vad som hade föregått), alternativt att man kunde köpa sig fri från värnplikten (ledung) med en sorts skatt. Nytt för mig var att "sköta" kunde betyda att han hade givit byn Husaby för sköttning/skötning/underhåll av kyrkan. Eller att sköt betyder göt, jämför uttalet med västgötska (västskötska). Ibland hittar man en hel del matnyttigt på släktforskningssidan geni.

Min favorit är dock den här lustiga varianten:
Olof Skötkonung talade förstås västgötska som mamma Sigrid och alla som bodde i Husaby. Nu höll han på att skjuta prick med pilbåge tillsammans med sina kompisar och det gick över förväntan.
- Gôtt skôtt, kungen, sa kompisarna på västgötska. Och sedan den dagen blev han kallad skôttkungen.

Fast vid närmare eftertanke var faktiskt Olof Skötkonung en skattkonung. Sven Jarl av Norge var skattskyldig till honom för sina norska områden, precis som Erik Jarl av Norge var skattskyldig till Sven Tveskägg för sina områden. Efter slaget vid Svolder hade Norge delats mellan Sven Tveskägg (Viken), Erik Jarl under Sven Tveskägg för vissa områden och Olof Skötkonung för vissa områden. Sven Jarl var tydligen inte med vid Svolder och han fick inte heller något. Men Olof Skötkonung hyrde ut sina områden till Sven efter att denne blivit hans svärson. När sedan Olav Haraldsson kom och besegrade Sven Jarl lade han rabarber på Olof Skötkonungs områden och det var därför som Olof var så förb-d på Olav och inte ville gifta bort någon av sina döttrar till honom.

Populära inlägg i den här bloggen

Tes 15: Släktskapet mellan Kata från Varnhem och Sigrid Storråda

-
Bild
  Den fascinerande Kata från Varnhem som man har kunnat rekonstruera genom DNA levde i början av 1000-talet. Med hennes generation dog många av de gamla nordiska namnen ut. Efter denna tid var det främst kristna dopnamn som gällde, ifall det nu inte fanns särskilt förnäma namn i släkten, som smällde högre. Namn som Torgils och Ingeborg t ex. Namnet Kata är annars bara känt från en runsten i Skåne. Det gör det troligt att även vår Kata var skånska. Kvinnor flyttade normalt sett till sin mans släkt när de gifte sig. Men det finns undantag även i Katas släkt. På stenen i Varnhem står det: Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster . Tyvärr får vi väl nästan utgå från att det inte var helt sant. Egentligen hade han nog velat göra precis som Tole på Kållandsö 100 år tidigare; sätta en sten med texten: Tole satte denna sten efter Torkel, sin släkting . Jag tror att det viktigaste för Kättil var att visa att han var svåger med Torgils än att hans hustru bl...
Läs mer

Edla Eriksdotter och hennes syster

-
Bild
  Erik den helige Det är väldigt fascinerande vad man ser när man ställer upp familjeträd. Vi har dels Edla Eriksdotter född 1045 och gift med Thord Ulfsson Bonde, son till Ulf Galiciefararen Torgilsson (ättling till Ulf Jarl av Västergötland och hans sonson Ulf Jarl av Danmark) och Bodil Håkonsdotter (Ladejarl). Edla måste vara dotterdotter till kung Emund Gamle och Astrid Njalsdotter. Hennes far var en Erik och jag har funderat på vilken Erik det var. Nu är jag rätt så säker på att hon var sondotter till Emund Åkesson och hans kungliga brud. Enligt namngivningsreglerna borde Erik Segersälls och Sigrid Storrådas äldsta dotter ha fått namnet Ingegerd/Ingeborg och några generationer senare hittar vi en Ingegerd i det danska kungahuset, där namnet annars inte finns. Alltså Edla och Thord fick Jedvard Thordsson Bonde som gifte sig med Cecilia Blot-Svensdotter och fick Erik Jedvardsson. Jag tror att han först var Erik Jarl och därefter Erik den helige. Dessutom fick Edla o...
Läs mer

Uppländska jarlar under senare vikingatid

-
Bild
Birger Brosa - en senare jarl Den första kungligt utsedde jarlen i Sverige var Ottar Torgilsson Jarl av Västergötland som gifte sig med kungadottern Ingeborg Olofsdotter. Han föll 974 i hög ålder tillsammans med sin son Torgils Ottarsson. 975 efterträddes han av sin brorsonson Ulf Tostesson Jarl, samtidigt som dennes syster Sigrid (Storråda) giftes bort med kung Erik Emundsson (Segersäll). När Ulf Jarl och hans äldste son Torgils (Sprakalägg) slog sig på Styrbjörns och danskarnas sida förlorade familjen jarlsämbetet. Det gick istället till Sigurd Jarl, troligen gift med en frillodotter till kung Emund, för Sigurd efterträddes av Emund, sannolikt hans son (han kallas dock lagman i källorna). Efter kung Eriks död 995 krävde Sigrid att Olof (Skötkonung) skulle fixa ett jarlsämbete till släktingen Ragnvald Ulfsson, men det i Västergötland var upptaget, så nu inrättades ett jobb i Östergötland, även om Ragnvald föredrog att hålla sig i Västergötland och göra livet svårt för Emund. Ragnv...
Läs mer