Tes 6: Ragnvald av Polotsk var Sigrids farbror

-
 

Det berättas att Håkan den Gamle av Västergötland hade en son som hetter Ragnvald och var kung Eriks hirdman. Det skulle betyda att han var en yngre bror till Skoglar-Toste, om mitt antagande om släktskapet stämmer. Ca 970 dök det upp en grupp asylsökande norrmän i Västergötland, d v s Harald Grenske som nämns ha kommit till Toste och de andra, som ska ha sökt sig till Håkan den Gamle, vilket enligt min åsikt är samma familj. De som kom till Håkan var den unga änkedrottningen Astrid från Viken, hennes små barn Ingeborg och Olav, hennes fosterfar Torolv Luseskägg och hans lille son Torgils. Jag tror att Torolv var Håkans yngre bror. Lägg märke till sonens namn. 

Den regerande kungamakten i Norge, kung Harald Eriksson Gråfäll, hans mor, änkedrottning Gunhild och alla bröderna, var mycket angelägna om att lägga vantarna på den mördade kungens son, den lille Olav, och satte tryck på kung Erik, som precis hade tillträtt efter sin far, kung Emund, att utlämna honom för "uppfostran", eftersom Håkan hade förklarat att han vägrade om inte Astrid var införstådd. Kung Erik lovade att hjälpa till, och detta fick Ragnvald höra och varnade familjen. Nu hade han satt sig upp mot kungen och riskerade vedergällning.

Därefter hör man ingenting om Ragnvald av Västergötland, utom att Ulf Jarl, kanske lite omotiverat, ger sin son, som föds vid denna tid, detta namn. Däremot hör man några år senare om en Ragnvald av Polotsk, som har de bästa kontakter till den regerande fursten, Jaropolk och ska gifta bort sin dotter med honom. Varför skulle inte detta vara samma Ragnvald? Gissningsvis hade han redan kontakt med Polotsk. Kanske var hans fru därifrån. Ragnvalds dotterson Vissivald framförde många år senare ett frieri till Sigrid Storråda i broderns namn, samtidigt som den nygifte Harald Grenske visade intresse för änkan.


Populära inlägg i den här bloggen

Tes 15: Släktskapet mellan Kata från Varnhem och Sigrid Storråda

-
Bild
  Den fascinerande Kata från Varnhem som man har kunnat rekonstruera genom DNA levde i början av 1000-talet. Med hennes generation dog många av de gamla nordiska namnen ut. Efter denna tid var det främst kristna dopnamn som gällde, ifall det nu inte fanns särskilt förnäma namn i släkten, som smällde högre. Namn som Torgils och Ingeborg t ex. Namnet Kata är annars bara känt från en runsten i Skåne. Det gör det troligt att även vår Kata var skånska. Kvinnor flyttade normalt sett till sin mans släkt när de gifte sig. Men det finns undantag även i Katas släkt. På stenen i Varnhem står det: Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster . Tyvärr får vi väl nästan utgå från att det inte var helt sant. Egentligen hade han nog velat göra precis som Tole på Kållandsö 100 år tidigare; sätta en sten med texten: Tole satte denna sten efter Torkel, sin släkting . Jag tror att det viktigaste för Kättil var att visa att han var svåger med Torgils än att hans hustru bl...
Läs mer

Edla Eriksdotter och hennes syster

-
Bild
  Erik den helige Det är väldigt fascinerande vad man ser när man ställer upp familjeträd. Vi har dels Edla Eriksdotter född 1045 och gift med Thord Ulfsson Bonde, son till Ulf Galiciefararen Torgilsson (ättling till Ulf Jarl av Västergötland och hans sonson Ulf Jarl av Danmark) och Bodil Håkonsdotter (Ladejarl). Edla måste vara dotterdotter till kung Emund Gamle och Astrid Njalsdotter. Hennes far var en Erik och jag har funderat på vilken Erik det var. Nu är jag rätt så säker på att hon var sondotter till Emund Åkesson och hans kungliga brud. Enligt namngivningsreglerna borde Erik Segersälls och Sigrid Storrådas äldsta dotter ha fått namnet Ingegerd/Ingeborg och några generationer senare hittar vi en Ingegerd i det danska kungahuset, där namnet annars inte finns. Alltså Edla och Thord fick Jedvard Thordsson Bonde som gifte sig med Cecilia Blot-Svensdotter och fick Erik Jedvardsson. Jag tror att han först var Erik Jarl och därefter Erik den helige. Dessutom fick Edla o...
Läs mer

Uppländska jarlar under senare vikingatid

-
Bild
Birger Brosa - en senare jarl Den första kungligt utsedde jarlen i Sverige var Ottar Torgilsson Jarl av Västergötland som gifte sig med kungadottern Ingeborg Olofsdotter. Han föll 974 i hög ålder tillsammans med sin son Torgils Ottarsson. 975 efterträddes han av sin brorsonson Ulf Tostesson Jarl, samtidigt som dennes syster Sigrid (Storråda) giftes bort med kung Erik Emundsson (Segersäll). När Ulf Jarl och hans äldste son Torgils (Sprakalägg) slog sig på Styrbjörns och danskarnas sida förlorade familjen jarlsämbetet. Det gick istället till Sigurd Jarl, troligen gift med en frillodotter till kung Emund, för Sigurd efterträddes av Emund, sannolikt hans son (han kallas dock lagman i källorna). Efter kung Eriks död 995 krävde Sigrid att Olof (Skötkonung) skulle fixa ett jarlsämbete till släktingen Ragnvald Ulfsson, men det i Västergötland var upptaget, så nu inrättades ett jobb i Östergötland, även om Ragnvald föredrog att hålla sig i Västergötland och göra livet svårt för Emund. Ragnv...
Läs mer