Tes 10: Det här var vikingatidens jarlar i Götaland

-
 

Den förste var Ottar Jarl av Västergötland, näst äldste son till Torgils Haraldsson, son till Harald Hårfagre och Gyda Eriksdotter. Han fick sitt namn efter sin morfar Ottar från Kvaldingsö (Kållandsö). Genom den familjen fick den allt mäktigare klanen både Ulleråker och det tillhörande viktiga Ullersundet i hemgift. Morbrodern var så stolt över den förnäma förbindelsen att han reste den s k Sigges sten för att påminna om släktskapet med Torgils. Ottar gifte sig med kungadottern Ingeborg Björnsdotter, syster till kung Olof, som var far till Styrbjörn. Initiativet utgick från den ambitiöse Torgils som väl kände till sin fars norska jarlssystem, som kombinerades med äktenskap med kungadöttrar. Ottar föll 974 tillsammans med sin okände äldste son Torgils, som var påtänkt som efterföljare, när Håkon Jarl kom maroderande genom Västergötland.

Den andre var Ulf Jarl av Västergötland, Ottars brors sonson, son till Skoglar-Toste, son till Håkan den gamle, son till Torgils Haraldsson. Han fick jarlsämbetet samtidigt som hans syster Sigrid blev gift med kung Erik. Initiativet utgick från Toste som kompensation, då släkten hade förlorat all sin närhet till den svenska kungamakten (dels var Ingeborg Björnsson död, dels hennes man Ottar Jarl och dessutom hade kung Olof förgiftats, troligen av kung Erik själv, vilket medfört att Tostes dotter Gyda inte längre var drottning). Ulf var morbror och fosterfar till Styrbjörn, vilket tärde hårt på hans lojalitet mot kung Erik, systern Sigrids man. Till slut slog han sig på Styrbjörns sida vid slaget på Fyrisvallarna. Senast 985 förlorade släkten jarlsämbetet en andra gång.

Den tredje var Sigurd Jarl av Västergötland och nämns som boende i Skara. Han kan mycket väl ha kommit från Siggeklanen på Kållandsö och han bör ha gift sig med en okänd dotter till kung Emund, för nästa jarl kommer här:

Den fjärde var Emund Jarl av Västergötland, son till Sigurd Jarl, som i källorna kallas lagman, fastän namnet inte förekommer i listan över lagmän. Emund är ett mycket kungligt namn. Han gjorde uppror mot kung Olof Skötkonung och samlade krigare på Ulleråker på Kållandsö. Ifall Olof hade störtats hade Emund nämligen haft en viss chans att väljas till kung.

Den femte var Ragnvald Jarl av Östergötland, son till Ulf Jarl. Han tillsattes på tryck av faster Sigrid när hennes son Olof blev kung. Tyvärr var jarlsposten i Västergötland upptagen, så han fick en annan titel. Det verkar dock som om han var en stark konkurrent till den stackars Sigurd i Västergötland, som knappt nämns. Det varade bara så länge tills han kom ihop sig med kung Olof, och fick dra till Gårdarike till Olofs dotter Ingegerd som gjorde honom till jarl där.

För fler detaljer, se andra inlägg.

Populära inlägg i den här bloggen

Edla Eriksdotter och hennes syster

-
Bild
  Erik den helige Det är väldigt fascinerande vad man ser när man ställer upp familjeträd. Vi har dels Edla Eriksdotter född 1045 och gift med Thord Ulfsson Bonde, son till Ulf Galiciefararen Torgilsson (ättling till Ulf Jarl av Västergötland och hans sonson Ulf Jarl av Danmark) och Bodil Håkonsdotter (Ladejarl). Edla måste vara dotterdotter till kung Emund Gamle och Astrid Njalsdotter. Hennes far var en Erik och jag har funderat på vilken Erik det var. Nu är jag rätt så säker på att hon var sondotter till Emund Åkesson och hans kungliga brud. Enligt namngivningsreglerna borde Erik Segersälls och Sigrid Storrådas äldsta dotter ha fått namnet Ingegerd/Ingeborg och några generationer senare hittar vi en Ingegerd i det danska kungahuset, där namnet annars inte finns. Alltså Edla och Thord fick Jedvard Thordsson Bonde som gifte sig med Cecilia Blot-Svensdotter och fick Erik Jedvardsson. Jag tror att han först var Erik Jarl och därefter Erik den helige. Dessutom fick Edla o...
Läs mer

Tes 15: Släktskapet mellan Kata från Varnhem och Sigrid Storråda

-
Bild
  Den fascinerande Kata från Varnhem som man har kunnat rekonstruera genom DNA levde i början av 1000-talet. Med hennes generation dog många av de gamla nordiska namnen ut. Efter denna tid var det främst kristna dopnamn som gällde, ifall det nu inte fanns särskilt förnäma namn i släkten, som smällde högre. Namn som Torgils och Ingeborg t ex. Namnet Kata är annars bara känt från en runsten i Skåne. Det gör det troligt att även vår Kata var skånska. Kvinnor flyttade normalt sett till sin mans släkt när de gifte sig. Men det finns undantag även i Katas släkt. På stenen i Varnhem står det: Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster . Tyvärr får vi väl nästan utgå från att det inte var helt sant. Egentligen hade han nog velat göra precis som Tole på Kållandsö 100 år tidigare; sätta en sten med texten: Tole satte denna sten efter Torkel, sin släkting . Jag tror att det viktigaste för Kättil var att visa att han var svåger med Torgils än att hans hustru bl...
Läs mer

Uppländska jarlar under senare vikingatid

-
Bild
Birger Brosa - en senare jarl Den första kungligt utsedde jarlen i Sverige var Ottar Torgilsson Jarl av Västergötland som gifte sig med kungadottern Ingeborg Olofsdotter. Han föll 974 i hög ålder tillsammans med sin son Torgils Ottarsson. 975 efterträddes han av sin brorsonson Ulf Tostesson Jarl, samtidigt som dennes syster Sigrid (Storråda) giftes bort med kung Erik Emundsson (Segersäll). När Ulf Jarl och hans äldste son Torgils (Sprakalägg) slog sig på Styrbjörns och danskarnas sida förlorade familjen jarlsämbetet. Det gick istället till Sigurd Jarl, troligen gift med en frillodotter till kung Emund, för Sigurd efterträddes av Emund, sannolikt hans son (han kallas dock lagman i källorna). Efter kung Eriks död 995 krävde Sigrid att Olof (Skötkonung) skulle fixa ett jarlsämbete till släktingen Ragnvald Ulfsson, men det i Västergötland var upptaget, så nu inrättades ett jobb i Östergötland, även om Ragnvald föredrog att hålla sig i Västergötland och göra livet svårt för Emund. Ragnv...
Läs mer