Om Torgils Ottarsson
Ständigt denne Torgils...
Torgils Ottarsson, jarlsämne, nämns lika litet som Torgils Ulfsson Jarl omnämns under sin verkliga identitet. Men jag är säker på att Ottar Jarl av Västergötland hade en äldre son med det namnet. Den yngre, kände sonen var Björn Bredske, som hade lämnat landet eftersom det var Torgils som skulle ta över, och ändå var Björn den som blev berömd! Torgils Ottarsson var som Prince Charles. I åratal stod han beredd att ta över som jarl, anonym och trogen, och troligen var det i praktiken han som gjorde jobbet, för Ottar var verkligen mycket gammal när han föll. De var sega, de där torgilssönerna, Ottar, Håkan Gamle och Torolv Luseskägg. Självklart fick deras egna äldsta söner namnet Torgils. Håkans pojke kallades dock Toste.
Sorgligt nog tycks Torgils Ottarsson aldrig ha kommit till skott, utan istället ha fallit bredvid sin far 974 när de var ute och jagade Håkon Jarl av Norge. Det syns p g a att det var vid den tiden som Toste lyckades få in både Ulf och Sigrid nära makten, Ulf som jarl och Sigrid som drottning.
Nå, varför tror jag då att han har funnits. Förutom namnsgivningsreglerna? Jo, Torgils verkar ha haft ett privatliv, kors i taket! Båda hans bror Björn och hans syster Ingeborg etablerade sig i Danmark, och det måste Torgils också ha utnyttjat. I den danska högadeln fanns nämligen ingen Torgils innan vår Torgils fick in en fot där. Eftersom man inte bara hittade på namn, så måste Torkel Höge, Strut-Haralds kände son, ha blivit uppkallad efter någon. Strut-Haralds hustru ska ha hetat Ingegerd och namnet Torkel måste ha kommit från hennes sida. Det finns inte mycket att välja på i så fall. Ingegerd måste ha varit Torgils Ottarssons dotter. I första äktenskapet.
När denna hustru, som jag inte har hittat några spår efter, dog, gifte nog Torgils om sig. I de här höga danska kretsarna - för det var dit familjen orienterade sig - dök det efter 974 upp en ung änka som hette Torgunna Vesetesdotter från Bornholm. Sven Tveskägg själv kopplade ihop henne med sin fosterbror Åke (Palner-)Tokesson och strax därpå fick hon den berömde sonen Vagn (även om jag inte tror allt vad som sägs om honom). Åke, som var son till Ålov Stevnersdotter, och Torgunna fick enligt namngivningsreglerna också en liten flicka som hette Ålov och henne har jag nu hittat på en runsten i Västergötland.
Åke Tokesson hade fått sitt namn efter sin farbror med samma namn, som blivit dödad på väg hem från Ottar Jarl, sin fosterfar. Även i Västergötland var sorgen stor, och detta, i Västergötland ovanliga namn, nämns två gånger. Det logiska skulle vara att Ottar Jarl fick ett sladdbarn efter 936, d v s Åke Ottarsson. Jag tror att han var den Åke som var medlem i kungens hird. Hirdmän var ofta yngre söner. Tyvärr blev han ca 974 helt meningslöst nedstucken av Styrbjörn för att han hade råkat spilla öl på honom. Men det finns en Åke till och det måste vara Torgils son. Långt senare blir han känd och ökänd för bortrövandet av Erik Segersälls och Sigrid Storrådas namnlösa äldsta dotter. Dock troligen hade han redan tidigare varit gift, med tanke på hans uppskattade ålder. Erik Segersäll fick Håkon Jarl (samma person som slagit ihjäl Ottar Jarl och Torgils) att döda Åke och gjorde själv hans lille son Emund arvslös. Det var troligen denne Emund Åkesson, som i samband med Ingegerd Olofsdotters äktenskap med Jaroslav, anförde krigarna som gav Jaroslav välbehövlig hjälp, och som också var fosterfar till I(ng)var Vittfarne.
Men nu återgår vi till Torgils Ottarssons änkas dotter, Ålov. Det enda vi vet är att Tore Skorpa reste en sten över sin fosterdotter Ålov (jag tror inte att det var hans fostermor, då han reste stenen även över sin son, som rimligen måste ha dött långt senare än farmor). Att Tore nämnde sonen Kättil först var nog bara alibi. I själva verket ville han att alla skulle komma ihåg att han hade en förbindelse till den mäktiga familj som Ålov tillhörde. Därmed ser man ju att även Tore Skorpa var betydande. En numera känd Kättil i Västergötland var Katas man, och därför tror jag att det rör sig om samma Kättil. Ålov kom från Danmark och det gjorde Kata också (Skåne). Alltså var Katas man Kättil fosterbror till Ålov, vars föräldrar var Åke (fosterbror till Sven Tveskägg) och Torgunna ur jomsvikingsagan, och farföräldrar kungadottern Ålov och den berömde Palnertoke. Visserligen staplas här antaganden på antaganden, men jämfört med alla andra skumma vikingateorier som sedan århundratal spökar omkring, så hör resonemanget till de troligare. Tycker jag.
