Kvinnofrid och maktmissbruk

-
 

Eiríksstaðir / Guide. Foto: Wolfgang Sauber 

Vid minst två tillfällen i Norges historia utlöstes det uppdämda missnöjet genom att landets mäktigaste män gick för långt och förgrep sig på kvinnor. Det var början till slutet på deras tid.

Man får intrycket att en stor del av Erik Blodyx´ och drottning Gunhilds söner var incels, som man säger numera. De verkar inte ha bildat familj och var riktiga morsgrisar. Visserligen ska de ha varit väldigt attraktiva, men vem vet? En av grabbarna hette Sigurd Sleva, Dräggelsigurd, och det var han som var droppen, som gjorde att bägaren rann över, när han bjöd in sig hos stormannen Klypp, fast denne inte var hemma. Klypps hustru ställde till gästabud, men som tack våldtog han henne på natten. Från den dagen förföljdes han av det grannskapets bönder. Det dröjde inte länge tills de fick tag på honom.

Håkon Jarl verkar i sin ungdom inte ha haft stora problem att få ihop det med damer. Men man får intrycket att han under sitt liv blev allt hårdare, mera förbittrad och grym. Så på äldre dagar, när han redan hade förlorat många vänner, nöjde han sig inte med de kvinnor som ställde upp frivilligt eller kanske de fattiga flickor som inte kunde välja, utan han beordrade storbonden Orm Lyrgja på Melhus att ge honom sin vackra hustru. En kort tid senare låg han och darrade, gömd i en grop under svinstian i Rimol, för bönderna hade inte bara gått ut med högaffel utan även med svärd mot honom och till stöd för Olav Tryggvason. Där i gropen skar hans trogna slav Karg av honom huvudet i hopp om en saftig belöning, vilken dock uteblev.



Populära inlägg i den här bloggen

Tes 15: Släktskapet mellan Kata från Varnhem och Sigrid Storråda

-
Bild
  Den fascinerande Kata från Varnhem som man har kunnat rekonstruera genom DNA levde i början av 1000-talet. Med hennes generation dog många av de gamla nordiska namnen ut. Efter denna tid var det främst kristna dopnamn som gällde, ifall det nu inte fanns särskilt förnäma namn i släkten, som smällde högre. Namn som Torgils och Ingeborg t ex. Namnet Kata är annars bara känt från en runsten i Skåne. Det gör det troligt att även vår Kata var skånska. Kvinnor flyttade normalt sett till sin mans släkt när de gifte sig. Men det finns undantag även i Katas släkt. På stenen i Varnhem står det: Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster . Tyvärr får vi väl nästan utgå från att det inte var helt sant. Egentligen hade han nog velat göra precis som Tole på Kållandsö 100 år tidigare; sätta en sten med texten: Tole satte denna sten efter Torkel, sin släkting . Jag tror att det viktigaste för Kättil var att visa att han var svåger med Torgils än att hans hustru bl...
Läs mer

Edla Eriksdotter och hennes syster

-
Bild
  Erik den helige Det är väldigt fascinerande vad man ser när man ställer upp familjeträd. Vi har dels Edla Eriksdotter född 1045 och gift med Thord Ulfsson Bonde, son till Ulf Galiciefararen Torgilsson (ättling till Ulf Jarl av Västergötland och hans sonson Ulf Jarl av Danmark) och Bodil Håkonsdotter (Ladejarl). Edla måste vara dotterdotter till kung Emund Gamle och Astrid Njalsdotter. Hennes far var en Erik och jag har funderat på vilken Erik det var. Nu är jag rätt så säker på att hon var sondotter till Emund Åkesson och hans kungliga brud. Enligt namngivningsreglerna borde Erik Segersälls och Sigrid Storrådas äldsta dotter ha fått namnet Ingegerd/Ingeborg och några generationer senare hittar vi en Ingegerd i det danska kungahuset, där namnet annars inte finns. Alltså Edla och Thord fick Jedvard Thordsson Bonde som gifte sig med Cecilia Blot-Svensdotter och fick Erik Jedvardsson. Jag tror att han först var Erik Jarl och därefter Erik den helige. Dessutom fick Edla o...
Läs mer

Uppländska jarlar under senare vikingatid

-
Bild
Birger Brosa - en senare jarl Den första kungligt utsedde jarlen i Sverige var Ottar Torgilsson Jarl av Västergötland som gifte sig med kungadottern Ingeborg Olofsdotter. Han föll 974 i hög ålder tillsammans med sin son Torgils Ottarsson. 975 efterträddes han av sin brorsonson Ulf Tostesson Jarl, samtidigt som dennes syster Sigrid (Storråda) giftes bort med kung Erik Emundsson (Segersäll). När Ulf Jarl och hans äldste son Torgils (Sprakalägg) slog sig på Styrbjörns och danskarnas sida förlorade familjen jarlsämbetet. Det gick istället till Sigurd Jarl, troligen gift med en frillodotter till kung Emund, för Sigurd efterträddes av Emund, sannolikt hans son (han kallas dock lagman i källorna). Efter kung Eriks död 995 krävde Sigrid att Olof (Skötkonung) skulle fixa ett jarlsämbete till släktingen Ragnvald Ulfsson, men det i Västergötland var upptaget, så nu inrättades ett jobb i Östergötland, även om Ragnvald föredrog att hålla sig i Västergötland och göra livet svårt för Emund. Ragnv...
Läs mer