Klansamhället
Allt oftare dyker artiklar upp om klansamhället i våra förorter. Likheten med det nordiska samhället för 1000 år sedan är slående. Sigrid Storrådas familj såg alltid till sin egen klans bästa. Men de bästa exemplen finner man kanske i Egil Skallagrimssons saga. Grundreglerna är: Min klanmedlem har alltid rätt, även om han har fel. Och: Om jag känner mig kränkt, så är jag det.
När Egil var ute och spelade boll var det en stor kille som hånade honom för att han var liten och förlorade. Då gick Egil och klagade för en av sin pappas yngre medarbetare, som förklarade att han inte skulle behöva stå ut med sådant och gav honom en yxa. Egil gick tillbaka till lekplatsen och slog ihjäl den större killen som var kvar och lirade. Eftersom klanmedlemmarna på lekplatsen var ganska få och dessutom jämnstarka gick de hem och hämtade sina "bröder". Även tidigare bärsärkar och halvtroll blir lugnare på äldre dagar och får ett visst konsekvenstänkande, så Egils pappa var inte särskilt road, men nu var läget som det var, och han och alla hans män drog ut för att konfrontera den ihjälslagna pojkens klan. Egilklanen vann, men från och med nu gällde en blodsfejd. Ingen ur de två klanerna kunde längre gå ut och promenera obesvärat, för när som helst kunde en fiende komma stormande.
Ungefär 10 år senare var Egil ute och rodde med en släktings skatteindrivare när de råkade ut för ett oväder och fick ta skydd hos en flyktig bekant till skatteindrivaren, en rik bonde. Denne påstod att hans öl var slut och bjöd på surmjölk istället. Men i själva verket väntade han besök av kungen och hade ingen lust att ställa till gästabud för några genomblöta skattmasar, så han dumpade dem i en avlägsen stuga och hoppades på att de skulle somna och missa partyt. Kungen däremot hade åsikten att ju fler gäster, desto roligare och lät hämta gänget ur ladan. Nu vart Egil kränkt. Det fanns ju öl. Bonden hade ljugit. Alltså hade han rätt att provocera och till slut ha ihjäl bonden. Och nu fick han fly. Till slut kom han tillbaka till gården han var gäst på. Hans äldre bror insåg att Egil var tvungen att lämna landet. Men han kunde ju inte lämna sin bror i sticket, utan var tvungen att följa med. Att han måste lämna sin fru direkt efter bröllopet var en nödvändig följd. Tja, så var livet som klanmedlem.
