Katas runsten i Varnhem

 

Kättil gjorde denna sten efter Kata, sin hustru, Torgils syster

Foto: Dagjoh, Wiki

Om nu Kata var dotter till Ulf Jarl, riksföreståndare över Danmark, och halvsyster till kung Sven Estridsson, varför står det bara att hon var syster till Torgils?

1040 när Kata dog var Sven Estridsson ännu inte kung av Danmark. Deras gemensamme far, Ulf Torgilsson, var sedan många år död, mördad på kung Knuts befallning. Kättil kunde inte veta att hans svåger en gång skulle nå så långt, och svärfadern Ulf var död inte till någon nytta. Åsbjörn/Esbjörn Ulfsson Jarl, för det mesta stationerad i England, var en oviktig person för Kättil, precis som Björn Estridsson Jarl, Åsbjörns halvbror. Men Torgils Ulfsson Jarl av Skåne levde i närheten och hade hälsan. Kanske skulle han en gång kunna hjälpa Kättil eller något av hans barn att ta sig fram i karriären. I varje fall skadade det inte att resande till Varnhem fick se med vem de hade att göra med. Kättil var någon. Han hade inte bara egna förnäma anor, vilket han utgick ifrån att alla kände till, utan hade gift sig till ännu mera status. Synd bara att Kättil själv skulle bli bortglömd. Och att om lagmannen Tore Räv nu verkligen var hans och Katas son, så skulle ingen vara medveten om det. Kanske fanns det ännu mera barn; flickor som fick bra giften, pojkar som en gång skulle bli berömda. Men om Kättil var deras far, så nog skulle den kunskapen falla i glömska...

Torgils Jarl var alltså 1040 fortfarande en viktig person. Han hade inte förlorat sitt ämbete när fadern kom i onåd. I varje fall är det slutsatsen jag drar. Om alla kungar skulle ta livet av eller avskeda alla släktingar i sådana fall, skulle de snart inte ha någon personal kvar. Dessutom skulle de göra sig för många fiender i onödan. Knut visste säkert vad det hade haft för följder när hans far Sven Tveskägg efter Sigvaldes/Sigfreds död på Själland inte utnämnde någon ur den släkten till ny jarl. Torkel Höge (som på mödernet var släkt med Ulf Jarl) hade inte förlåtit honom. Fientligheterna mellan Harald Blåtand och Palnertokesläkten hade dessförinnan under årtionden slagit långa skuggor. Nej, man skulle akta sig för att provocera stormännen. 

Men Kättil tyckte väl att det var onödigt att dra upp svärfar Ulf Jarl när dennes son Torgils fanns att ta till. Vem kunde veta att Torgils av Skåne i framtiden skulle vara lika okänd som Sprakläggsättens västgötska ursprung?

Hur har vi fått den bilden vi har? Någon påstod för hundratals års sedan att Ulf Tostesson Jarls betydligt förnämare systerson Styrbjörn och dennes kungliga gemål Tyra var föräldrar till Torgils Sprakalägg, fast det är lätt att räkna ut att det inte hade varit möjligt. Ingen noterade heller Torgils Ulfssons existens. Så lätt bildas luckor i historieskrivningen.

Däremot påstod någon att Styrbjörns mor och morbror kom från en icke-existerande norsk ätt och att Styrbjörns syster Gyda gifte sig med kung Harald Blåtand samtidigt som Styrbjörn gifte sig med Tyra som på något sätt var dotter till nämnda Gyda. Ja, det är väl klart att det inte stämmer. Men ändå har det upprepats i all oändlighet.

Tack vare den anonyme historikern Magnus Minneskölds forskning och den danske ingenjören Peter Lawaetz systematiska analys av namngivningsreglerna är det lätt att slå hål på myterna om Styrbjörn. Och om möjligt att gå ännu längre i utforskningen av våra äldsta och förnämaste ätter.